Fritidshus kan ge ön 30 miljoner
Om den föreslagna fastighetsskatten hamnade i den kommun där fritidshusen ligger, skulle Gotlands kommun kunna få ett nätt tillskott på 30 miljoner kronor.
Regeringens förslag innebär att fastighetsskatten slopas nästa år och att en kommunal avgift på maximalt 4 500 kronor i stället införs. Men i vilken kommun ska avgiften hamna? Hittills har fastighetsskatten följt husägarens kommuntillhörighet. Därför har fastighetsskatten på många av fritidshusen på Gotland hamnat i andra kommuner.
Alla pengar från den nya kommunavgiften ska gå in i statskassan för att därefter fördelas ut till kommunerna. Men hur man ska se på fritidshusen är ännu oklart. Det nya förslaget ska utredas av en arbetsgrupp inom finansdepartementet. I juni ska den komma med en promemoria och till hösten är det tänkt att regeringen ska lägga fram en propostion om den nya kommunala avgiften.
5 000-6 000 på fastlandet
På Gotland finns ungefär 8 000 fritidshus, av dem ägs 5 000-6 000 av fastlänningar. Deras fastighetsskatt räknas till den kommun där de är mantalsskrivna.
- Om Gotlands fritidshus och bostadsrätter, ägda av fastlänningar, skulle beskattas på ön, skulle kommunen få ett nätt tillskott på omkring 30 miljoner kronor, säger Åke Wennerberg, ekonomstrateg vid ledningskontoret.
Han välkomnar uppgiften att finansdepartementets promemoria i sommar ska ut på remiss.
- Får vi möjlighet att tycka till ska vi naturligtvis lyfta fram den här frågan och tala för att kommunen bör få del av fritidshusens beskattning, säger han.
Avstår inte av skatteskäl
Farhågor har luftats om att de sänkta fastighets- och förmögenhetsskatterna ska innebära att priserna på fastigheter ökar, samtidigt som den höjda reavinstskatten ska betyda att färre hus säljs. Men fastighetsmäklaren Tomas Lerman i Visby håller inte med.
- Jag tror inte att skatter påverkar folks bostadsbyte särskilt mycket. Det är andra saker som är viktiga, som att familjen växer och människor flyttar. Människor avstår inte från att köpa ett hus de gillar, av skatteskäl.
Lidit mest
Han säger att de som lidit mest av fastighetsskatten har varit människor som ärvt hus i attraktiva områden.
När det gäller höjningen av reavinstskatten från 20 till 30 procent tror inte Tomas Lerman att det heller är avgörande för människor.
Hans kunder brukar inte tycka att den skatten är mycket att förvånas över.
- De har en större acceptans att betala när de har pengar, säger han.
Så jobbar vi med nyheter