Halvvägs in i Region Gotlands turné med öppna möten om framtidens serviceutbud har turen kommit till Klintehamn. Med högstadieskola, bibliotek, fritidsgård och till och med en filial till vårdcentralen i Hemse har Klintehamn bra kommunal service. Men så är samhället också en av ett tiotal serviceorter som pekades ut av kommunpolitikerna 2008.
När regionen nu arbetar fram en strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland är Klintehamns roll som serviceort inte längre lika självklar. Hela den kommunala servicen är i luften och Eva Gahnström, vice ordförande för Hela Sverige ska leva på Gotland, ser en stor risk att Klintehamn kan förlora delar av sin service.
– Jag är definitivt orolig för det, säger hon.
Oron för ett minskat serviceutbud finns på hela ön utanför Visby. Det blev tydligt på serviceutbudsturnéns första möten: 130 personer kom till mötet i Vamlingbo. 13 personer kom till mötet i Visby.
Strategin för ett framtida serviceutbud arbetas fram för att den kommunala servicen ska gå i takt med tiden. När flyttströmmarna går mot Visby vill regionen inte stå kvar med en servicekostym som är några nummer för stor på andra delar av ön.
– Vi måste anpassa vårt serviceutbud när det händer saker med befolkningen, förklarar regionens utvecklingsdirektör Stefan Persson.
Serviceutbudsutredningen görs också för att regionen måste spara pengar. Utgifterna ska minskas med 170 miljoner kronor under de närmaste åren.
– Det klarar vi inte utan utbudsminskningar, säger Stefan Persson.
Med en strategi hoppas man kunna genomföra besparingar på ett överlagt sätt.
– Vi vill undvika att hamna i en krissituation där vi tvingas till panikartade besparingar som leder till att det uppstår vita fläckar i vår service.
Samtidigt som regionen pratar serviceutbud på öppna möten över hela ön, diskuteras frågan också med utvecklingsbolag och föreningar. Parallellt med det pågår en politisk process där alla nämnder går igenom underlaget. Det innehåller inga konkreta förslag utan är en analys av utbud, restider och kostnader.
Äldreomsorgen är billigare än i andra kommuner, men vården kostar 2 000 kronor mer per gotlänning. Och trots omfattande skolnedläggningar ligger prislappen för barnomsorg och skola hela 187,6 miljoner kronor högre än i liknande kommuner på fastlandet. Till det kommer att Gotland har närmare mellan biblioteken och fler idrottsanläggningar än andra kommuner i landet. Sammantaget placerar sig Gotland i en kostnadsjämförelse på 280 plats av Sveriges 290 kommuner.
Bengt Wickman, ordförande för Hela Sverige ska leva på Gotland, är orolig för att landsbygden drar det kortaste strået när regionen ska dra ned på sin service.
– Det är inte svårt att utläsa det mellan raderna, säger Bengt Wickman.
Han kommer själv att vara med på mötet i Klinte i kväll och hans förhoppning är att regionen ska hitta andra sätt att spara än att dra in verksamheter på landsbygden.
– Det finns en gräns för hur mycket man kan dra ned. Man åker inte så många mil ut på landet bara för att bo, säger Bengt Wickman.
– Trenden går mot Visby, men vi kan inte bara acceptera och följa med i det, utan fatta politiska beslut som motverkar den trenden, säger Eva Gahnström.
Om den politiska processen flyter på som planerat fattar regionfullmäktige beslut om serviceutbudsstrategin i juni.
– Men det viktigaste är att vi får en strategi som är väl förankrad. Den får inte bli ett hastverk, säger Stefan Persson.