Frågor och oro kring planer på nytt kalkbrott
Å ena sidan skulle det rädda 127 arbetstillfällen. Å andra sidan vet man inte hur det skulle påverka boendemiljön och de känsliga Natura 2000-områdena runtomkring. Blandade känslor råder kring Nordkalks planer på ett nytt kalkbrott mellan Bunge och Rute.
- Det känns som att norra Gotland är vad Norrland är för Sverige, en landyta som exploateras för att resten av ön har nytta av det, säger Kristina Boman Söderdahl från Fleringe.
- Kommunen har ju kniven på strupen när det gäller jobben och man är ju orolig för att det ska få större betydelse än hur vi som bor här påverkas.
Fler personer från Fleringe undrade också över hur det blir sedan, när även det nya brottet tar slut, om nu Nordkalk AB får tillstånd att öppna det. Kommer de att vilja öppna ännu ett brott ännu närmare Fleringe då?
- Med tanke på att stenen från Rute förmodligen skulle transporteras på ett milslångt transportband till nuvarande anläggningen vid Storugns, så finns det skäl att tro det, menade bland andra Gun-Britt Mattiasson.
- Investeringen skulle väl vara mer försvarbar om det blev fler brott just längs den sträckan.
Företagets representanter mötte denna oro med beskedet att fler brott inte kommer bli aktuella som man ser det nu. För deras del var mötet mest ett sätt att berätta mer om Nordkalk och varför man vill öppna ett nytt brott på Gotland.
Bakgrunden är att deras nuvarande brott i Klinthagen nära Kapellhamnsviken, kommer att vara tömt 2009. 127 gotländska arbetstillfällen står då och faller med att man får tillstånd för den nya täkten som ligger på gränsen mellan Rute och Bunge, tomtbetäckningen är Bunge Ducker 1:64.
En ansökan om att starta kalbrytningen där ska nu göras hos bland andra Länsstyrelsen och Miljödomstolen. Går den igenom räknar Nordkalk AB med att bryta kalk här fram till 2035. Man kommer bryta cirka 3 - 3,5 ton per år, som nu i Klinthagen
Ett regeringsärende?
Till ett tillstånd är vägen lång och snårig. Runt det planerade brottet finns känsliga Natura 2000-områden. Dessa har höga naturvärden som har starkt skydd ända upp på EU-nivå. Kalle Nyberg arbetar med miljöskyddsfrågor på Länsstyrelsen och tror att ansökan mycket väl kan bli ett regeringsärende.
- Det är så känsliga områden det handlar om. Det är bara regeringen som kan ge ett godkännande om miljödomstolen ger avslag. Och ett miljödomstolsärende blir det definitivt, eftersom man ska borra så djupt som till grundvattennivån, säger han.
I Bungetrakten finns de som är oroliga för hur grundvattnet kommer att påverkas, i synnerhet eftersom vattenmängder kommer att pumpas ut ur brottet och i närheten finns känsliga våtmarker. Dessutom uttryckte många kritik mot att norra Gotland skulle bli ännu mer av ett kraterlandskap.
- Vad är 20 års jobb mot en för alltid förstörd natur, säger en man som bor i Bungetrakten som GA pratat med.
På den här punkten menar Nordkalk att brottet kommer att återställas, precis som man kommer att återställa brottet i Klinthagen efter 2009.
- Det är kravet som myndigheterna ställer på oss och som vi naturligtvis vill leva upp till på bästa möjliga vis, säger vd Kjell Bärtzner.
Så jobbar vi med nyheter