Fosfor och kväve är de stora bovarna i Östersjön
80 miljoner människor skiter i Östersjön. Det klarar naturen att ta hand om ganska bra.Sämre är det med utsläppen av fosfor och kväve från jordbruket. Det är stora bovar när det gäller upphovet till algblomningen i havet.
- Första tecknet till algblomning kom den 1 juli och tio dagar senare låg det en halvmeter tjockt lager grå sörja som luktade något alldeles förskräckligt.
Han vill hellre kalla det cyanobakterier än blågröna alger.
- De kan döda hästar, hundar och kor men det finns inga mänskliga dödsfall. I så fall måste man dricka det i stora mängder. Däremot kopplas hudirritationer och feber till att folk badat i vatten med algblomning.
- Ta inte alltför lätt på giftigheten. Liknande bakterier har förknippats med svåra nervsjukdomar liknande Alzheimers, sa han som ändå tyckte att det knappast fanns skäl till oro.
Det är främst fosfor som behövs för att cyanobakterien ska växa till, men även kväve. Dessutom behövs värme.
- Algblomningen kom för 7000 år sedan. Så sågs de första tecknen. Det är en naturlig företeelse men det senaste halvseklet har det ökat. Det berör på övergödningen.
Årets jätteblomning orsakades sannolikt av den svåra syrebristen som gjorde att att stora mängder fosfor utsöndrades. Värmen hjälpte till.
Sture Hansson, också han professor från Stockholms universitet påminde om att algblomningen i måttliga mängder ingår i naturens kretslopp och är viktiga för Östersjön. Det är när vi rubbar länkarna i kedjan som de blir skadliga.
- Fisket har sannolikt påverkat situationen och ökat övergödningen, sa han.
Ett exempel är att den stora mängd skarpsill som finns livnär sig på djurplankton. Det innebär i sin tur att det blir mer växtplankton kvar som ökar övergödningen.
Det finns flera sätt att påverka algblomningen. Minskas fosforutsläppen blir blomningen mindre, men det är på sikt. Att släppa ut mer kväve gör att sommarblomningen minskar.
- Det är inget jag rekommenderar. Då får vi andra problem, säger Ragnar Elmgren.
- Att syresätta djupvattnet för att slippa utsöndringen av fosfor är oprövat och dyrt men värt att räkna på.
Det går också att sänka algblomningen med lera.
- Kanske vid stranden, tyckte han.
Förra gången havet blommade så här mycket var 1853.
- Men jag tror inte det dröjer 150 år till, säger Ragnar Elmgren.
Besöksnäringen på Gotland drabbades inte av årets algblomning.
- På lång sikt kan den få allvarliga konsekvenser, säger Mats Jansson på Gotlands turistförening.
- Vi hade den bästa bokningssäsongen under algblomningen.
Det som påverkade turistbyrån mest när det gällde algerna, var alla som ringde och frågade:
- Går det att bada.
Så jobbar vi med nyheter