Den kartläggning som var på gång, stoppades när räddningstjänsten måste spara.
Branden på restaurang Burmeister för tio år sedan avslöjade hur sårbar den gamla bebyggelsen i Visby innerstad är. Restaurangen hade inget automatlarm och det var mycket nära att branden hade spritt sig till de unika husen intill krogen.
2003 beslutade kommunfullmäktige att räddningstjänsten snarast måste arbeta fram en brandskyddsstrategi för innerstaden och för ett år sedan fick brandingenjör Per Wikberg uppdraget att kartlägga brandsäkerheten innanför murarna. Planen var att räddningstjänsten skulle satsa omkring en miljon kronor om året under tre år, för att få grepp om riskläget i innerstaden.
Per Wikberg har själv arbetat fram en form av riskbedömning och den vill han använda i detta arbete. Genom att syna kritiska punkter som exempelvis ytskikt, fönster, dörrar och hur nära det är till grannen, får man fram ett brandskyddsindex. Med detta i handen kan man peka ut bristerna och åtgärda dem på ett strukturerat sätt.
Inte läge för nya projekt
Per Wikbergs verktyg har använts i flera svenska städer, men någon kartläggning av Visby innerstad ser det inte ut att bli inom överskådlig tid. När räddningstjänsten måste spara har projektet i princip lagts i malpåse. 100 000 kronor har avsatts till projektet, men det är för lite för att ens dra igång.
Kommunalrådet Lars Thomsson hänvisar till bristen på pengar:
– När vi tog över förra hösten gick räddningstjänsten 3,5 miljoner kronor back. Vi kämpar för att få in dagens verksamhet i budgeten och då är det inte läge att dra igång några nya projekt.
Borde brandskyddet i innerstaden inte vara en prioriterad fråga?
– Det har ju ”peppar, peppar” gått bra än så länge.
”Vi chansar lite!”
Brandingenjör Per Wikberg och brandmästare Jonatan Ahdrian tycker att Lars Thomsson spelar ett högt spel.
– Thomsson resonerar att ”vi chansar lite” och ”vi behöver inte satsa på det här för det har ju inte hänt”. Det är plumpt. Att något ska hända innan man tar tag i det är inte den melodi som vi har. Här handlar det om ett kulturarv, säger Jonatan Ahdrian.
– Innerstaden är betydelsefull som turistmagnet och många är beroende av den. Hela Gotland har ju nytta av den bebyggelse som finns där. Då kan man inte gräva ned huvudet som en struts och tro att det kommer att gå bra i framtiden bara för att det har gått bra än så länge. Det har ju hänt saker i Visby och i andra städer har vi kunnat se att hela kvarter med kulturhistoriskt byggnader har brunnit ned. Är det acceptabelt?, undrar Per Wikberg.
Hålligång ger ökad risk
Visby innerstad är inte bara skyddsvärd, den är också extra utsatt, anser Per Wikberg:
– Trycket under sommaren med mycket folk och hålligång innebär en ökad risk.
Finns det något område som är särskilt utsatt?
– Det kan jag inte säga, för det vet vi ju inte i dag. Men det är klart att om det händer något i kvarteret vid Munken och Gutekällaren så kommer det att leda till en jobbig situation. De kan tillsammans ha mer än 1 500 gäster inomhus och det är lika mycket folk som på en hel Gotlandsbåt.