Förslaget: Sälj återvunna saker i en galleria

Om den nya avfallsplanen godkänns kan gotlänningarna snart laga sina saker på "Fixotek", köpa återvunnet i en galleria och uppleva en sopkorgsfri ö.

En återbruksgalleria kan bli aktuell i anslutning till en återvinningscentral. Tanken är att gallerian då ska ha butiker som säljer återvunna saker.

En återbruksgalleria kan bli aktuell i anslutning till en återvinningscentral. Tanken är att gallerian då ska ha butiker som säljer återvunna saker.

Foto: Linda Berglund/arkiv

Gotland2020-02-17 07:30

Under de senaste två åren har Region Gotlands tjänstemän tagit en närmare titt på regionens avfallsplan. Något som ska göras vart fjärde år. 

Nu är de färdiga och på tekniska nämndens sammanträde den 19 februari kommer förslaget på en ny avfallsplan att presenteras. Förhoppningen är att den sedan antas av regionfullmäktige, och att de nya riktlinjerna kan börja gälla från och med den 1 juli i år. 

Det motto som genomsyrar avfallsplanen för 2020 - 2030 är: "Det gotländska avfallet ska bli en resurs". 

För att lyckas med det vill man bland annat införa minst tre stycken "Fixotek" till år 2025. Fixoteken ska vara en mötesplats där gotlänningar kan reparera sina saker för att på så sätt ge dem nytt liv. 

Ytterligare ett sätt att öka intresset för återbruk, samt att göra det till en naturlig del av detaljhandeln, är att skapa en återbruksgalleria som man vill se färdig år 2025.

– Vi behöver bli bättre på att återbruka och att använda saker en längre tid innan vi slänger dem. Jag tror att gotlänningarna generellt är duktiga redan nu men vi kan bli bättre, säger Karl-Johan Boberg (C), ordförande i tekniska nämnden.

Det logistiska bakom Fixoteken och en återbruksgalleria är dock inte fastställt utan tillvägagångssättet behöver diskuteras fram, menar Karl-Johan Boberg.

Andra åtgärder som tas upp i förslaget är att man vill minska den otillåtna privata eldningen av avfall samt att antalet sopkorgar på ön ska halveras till år 2024, och istället ersättas med slutna avfallsbehållare med källsorterat innehåll. Det sistnämnda ses som en åtgärd för att minska nedskräpning. 

Minskar verkligen nedskräpningen genom att ha färre sopkorgar?

– Det finns forskning som visar att färre papperskorgar gör att medborgarna tar hand om skräpet på ett bättre sätt. De kanske blir färre men de kommer att vara bättre med källsorteringsmöjlighet.

År 2023 vill man också se att 50 procent av slammet från avloppsreningsverken återförs till kretsloppet. För två år sedan låg den siffran på 17 procent.

– Vi behöver få ett bättre kretslopp och återanvända näringsämnena som finns, säger Karl-Johan Boberg.

Det står att avfallsplanen troligen inte kommer att medföra ökade kostnader. Stämmer det?

– Det är så vi ser det just nu och det hoppas vi på. Men någon förändring kan det naturligtvis bli.

På onsdag tar tekniska nämnden ställning till den nya planen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!