Företagsklimatet viktigast
För dålig myndighetsservice, brist på samsyn mellan kommun och länsstyrelsen, och en förödande gotländsk gnällkultur.Vid gårdagens temakväll om tillväxt höll sig diskussionen i gamla hjulspår.
Tillväxt. Drygt 300 personer kom till kongresshallen för temakvällen om tillväxt. Bland dem som höll föredrag var Owe Ronström, som inte såg några hinder att utveckla medeltida miljöer.Foto: Rolf Jönsson
Foto: Rolf Jönsson
Om alla kommuners befolkningsmål skulle infrias skulle Sverige behöva ha 50 miljoner invånare. Så det gäller att satsa rätt. Bäst är att förbättra företagsklimatet. För en kommun ger det bättre utdelning för befolkningsutveckling, sysselsättning och skatteintäkter än att satsa på barnomsorg, skola eller kultur och fritid.
Hur förbättras?
På Svenskt Näringslivs ranking över företagsklimatet föll Gotland i år fyra placeringar till 235:e plats. Målet är att vara bland de hundra bästa. Så därför ägnades en del av kvällen åt att diskutera hur företagsklimatet kan förbättras så att Gotland får den nödvändiga tillväxten.
Anders Thomasson från Svenskt Näringsliv tyckte att Gotland har en konstig myndighetskultur:
- Här ägnar sig tjänstemännen mer åt myndighetsutövning än åt att ge service.
Efterlyste samsyn
Anders Thomasson hävdade även att kommunens och länsstyrelsens roller bäddar för en konflikt.
- Kommunen har ansvar för den regionala utvecklingen, och länsstyrelsen för att bevara och skydda. Det är som upplagt för konflikt, sade han.
Även Pigge Werkelin tog upp problemet med myndigheternas roller:
- Det finns ett kommunikationsproblem mellan kommunen och länsstyrelsen. Det måste finnas en samsyn, så att handläggningen av ärenden blir enklare och går snabbare.
Gnällig debatt
Pigge Werkelin tog dessutom upp "gnälldebatten", vilken även Eric Erfors från Expressen noterat:
- Jag är så trött på anonyma påhopp. Det är inte bara ett tecken på hur debattklimatet är, utan hur hela samhällsklimatet är.
Redaktionscheferna Peter Wennblad (GA) och Ulf Hammarlund (GT) fick förklara hur tidningarna resonerar.
- Osignerade insändare är ett otyg, men det är en rättighet att få vara anonym och ändå få göra sin röst hörd, sade Peter Wennblad.
Stort intresse
Gotlänningarna har ett stort intresse för frågor om exploatering och utveckling, påpekade Lisa Östman från stadsarkitektkontoret som ledde arbetet med Dialog Hela Visby, och kunde jämföra erfarenheter från Göteborg med Gotland.
- Engagemanget bidrar till att många frågor blir uppmärksammade och får stor publicitet, sade hon.
Peter Wennblad tyckte dock inte att bevakningen är allt för uppskruvad.
- Det är bra för demokratin med uppmärksamhet.
Onödigt bevarande?
Under kvällen gav professor emeritus Mårten Bendz sin syn på konflikten mellan artbevarande och utveckling. En slutsats var att Sverige inte borde lägga ner så mycket kraft på att rädda nipsippan (som setts som ett hot mot Cementas framtid) eftersom den finns i rikliga bestånd i Östeuropa.
Om vi i stället siktar in oss på att rädda de arter som bara finns i Sverige, skulle arbetet inskränka sig till 37 av de drygt 1 200 arter som finns på den svenska rödlistan.
Kommunalrådet Eva Nypelius (C) tycker att det går att hålla balansen mellan att bevara och att utveckla.
- För att klara det måste vi sätta upp mål som vi är överens om och som vi gemensamt kan sträva efter, sade hon.
Experterna väljer
Etnologiprofessorn Owe Ronström hade ett intressant inlägg om utveckling, medeltida miljöer och dagens beslutsfattande.
- Att vi ska bevara är alla överens om i dag. Vi borde själva ge svaret på vad som ska bevaras, men det är experterna som väljer vad vi ska minnas. Vi måste få fler diskussioner och större öppenhet, annars riskerar vi att få ett demokratiskt underskott.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!