Åter igen är det dags för bluffakturor på Gotland. Den här gången handlar det om telefonförsäljning där försäljaren utger sig för att ringa från den så kallade Lokaldelen som presenterar olika företag i en katalog och på nätet.
- Jag trodde att det var Lokaldelen som jag pratade med, men det visade sig vara Länsdelen, säger Mikael Larsson. Och nu har jag fått en faktura som jag starkt bestrider.
Fick ingen kopia
Fakturan kommer från Svensk Media Öresund AB i Malmö. När man ringer dit svarar en telefonsvarare kort att "vi har stängt". Mikael Larsson har dock lyckats att få tag på en person där som säger att man har spelat in hans beställning på band.
- Jag har bett dem att skicka en kopia på denna inspelning, men inte fått någon. Nu vill jag varna andra för denna försäljare. Går man in på nätet så hittar man många varningar just på Länsdelen, säger Mikael Larsson.
Lokaldelen.se har också lagt in en varningstext på sin sida där man varnar för ett företag som använder Lokaldelens namn, adress och organisationsnummer samt skickar ut fakturor med deras logotyp.
1,2 miljarder om året
- Bluffakturor är vanligt förekommande. Det kan handla om all möjlig försäljning. Vi får in 150 klagomål om året och bedömer att det handlar om 1,2 miljarder kronor om året som företagarna betalar ut till dessa skojare, säger Magnus Kroon, Svensk Handel.
Det finns två vanliga typer av bluffakturor. Den ena handlar om ett erbjudande som ser ut som en faktura, men om man läser den finstilta texten ser man att det bara är ett erbjudande. Den andra avser helt enkelt varor som man aldrig har beställt eller ens fått levererade.
- Man kan hävda att man känner sig vilseledd om man blivit uppringd av en försäljare. Och man ska alltid be att få lyssna på ljudbandet som de brukar säga sig ha spelat in, säger Magnus Kroon.
Tio samlal från ön
Dick Malmlund, före detta säkerhetschef på Svensk Handel, vill ändra lagen som säger att det räcker med 30 sekunders inspelning av telefonsamtalet.
- Man måste spela upp hela samtalet i en rättslig process, säger Dick Malmlund. Det har vi jobbat för under många år.
Han har under veckan fått ett tiotal telefonsamtal från gotlänningar i samma ärende där det handlar om telefonkataloger.
Jobbar för högtryck
- Man kopierar andra företag och använder sig av liknande telefonnummer, säger Dick Malmlund. Men just nu jobbar vi för högtryck med 500 000 fakturor som egentligen är rena erbjudanden. Man kan fråga sig hur de får råd med portot men det visar sig att de lurar posten också, fortsätter han.
Att de som ägnar sig åt sådana här bedrägerier tjänar stora pengar kan Dick Malmlund bekräfta.
- För kort tid sedan dömdes en person som hade tjänat 102 miljoner kronor. Han fick fem års fängelse. Men efter tre år kommer han förmodligen ut och då har han dessa pengar kvar. Det säger allt om branschen, säger Dick Malmlund.
Polisen: Svårt att spåra
Rolf Öström, kriminalinspektör vid Visbypolisen, säger att bluffakturor dyker upp med jämna mellanrum.
- Man måste ha en bra intern kontroll, säger Rolf Öström. Alla telefonkataloger som inte är Telias måste kollas. Det är mycket svårt att spåra vart pengarna tar vägen. Blufföretagen brukar ändra adress och bankgiro snabbt.
Öström berättar att det sällan går till inkassokrav.
- Om man inte betalar räkningen så brukar det inte hända någonting, säger han.