Partiordföranden Pia-Maria Johansson från Nora kommer till Gotland för att medverka i återstarten, som sker med ett offentligt möte i Lau bygdegård på lördag eftermiddag.
– Intresset för partiet ökar. Vi startade nyligen en lokalavdelning i Söderhamn och det finns intresse i flera kommuner, säger hon.
Som ordförande föreslås Bo Segerheden. 2018 ansvarade han för Sverigedemokraternas valrörelse på Gotland. Efter att ha blivit nekad tillträde till partiets turbulenta årsmöte i början av 2019 lämnade han SD, för att en kort tid senare stå bakom bildandet av Gotlands demokratiska parti.
När det blev dags för kyrkoval i höstas kandiderade Bo Segerheden för AFS (Alternativ för Sverige), och fick plats i stiftsfullmäktige.
– När jag ledde SD:s valkampanj fick partiet tre nya mandat, jag lyckades få in AFS i stiftsfullmäktige. Nu siktar vi på 3– 4 mandat i nästa val, säger Bo Segerheden som lämnat sin plats i stiftsfullmäktige.
– AFS har inte det rätta tänket om landsbygdsfrågorna. Så jag har hoppat av. Att sitta som nån vilde är inte intressant.
Hur blev det med Gotlands demokratiska parti?
– Flera var intresserade, men inte tillräckligt många ville jobba aktivt. Så det blev ingenting.
Landsbygdspartiet Oberoende deltog i valet på Gotland 2018. Då fick partiet 65 röster i riksdagsvalet, och i valet till regionfullmäktige ökade man från 2 till 160 röster.
Bo Segerheden tycker att det behövs ett parti med fokus på landsbygden.
– Jag bor och verkar på landsbygden, och jag ser att den är åsidosatt. Det finns mycket att göra. Tänk att de ville lägga ner skolan i Stånga, när den är full av ungar. Och badhuset, det kan vi väl bygga i Roma, säger Bo Segerheden som även vill att de med fritidshus på Gotland betalar en del av skatten här.
I riksordförande Pia-Maria Johanssons hemkommun har Landsbygdspartiet Oberoende tre mandat i fullmäktige.
Samarbetar ni med något block i Nora?
– Nej. Vi utgår ifrån sakfrågorna och tar ställning till dem, berättar Pia-Maria Johansson.
Landsbygdspartiet Oberoendes politik har fyra hörnstenar. Företagande och service i landsbygden, som skolor, postservice, kommunikationer, måste värnas. Landsbygdens typiska traditioner och kulturarv ska hållas levande. Genom att ta till vara landsbygdens tillgångar bättre skapar man framtidstro. Med ett väl fungerande styrelseskick får medborgare möjlighet att påverka utvecklingen i den bygd man lever i.