Foderbrist: Svårt läge men inte "katastrof-katastrof"

Det finns, säger ordföranden för LRF på Gotland Andreas Nypelius, ett kort tråkigt svar på frågan om vad lantbrukare som drabbats av torka och dålig vallskörd kan göra:

En blandad bild, redovisar LRFs ordförande på Gotland, Andreas Nypelius. På vissa ställen är foderläget ok, men påVissa områden fick man ingen andraskörd alls - samtidigt som räntekostnaderna bara stiger.

Foto: Henrik Radhe

– Man måste skaffa fram fodret i sitt eget företag. Det är bra att Jordbruksverket till exempel ger undantag från regler om träda, men det handlar om små arealer, säger han.

Krisar det riktigt finns LRF:s omsorgsgrupp som stöd, viktig inte minst under torr-året 2018.

Men annars, vad behövs?

– Rent krasst finns det bara en sak. Regn! säger Andreas Nypelius om hur fodersituationen för inte minst korna ska klaras.

Han beskriver ett Gotland där nederbörden fallit mycket ojämnt. 

– Första skörden blev kanske i snitt 60-70 procent av det normala. Andra inte mer än 20-30 procent. Det finns de som fått normal skörd, men det finns också de som inte fick någon andraskörd alls.

De lokala variationerna är stora, han har svårt att uttala sig generellt om större områden, men nämner en del trakter på västra och mellersta Gotland som problematiska.

I Stenkumla driver Jeanette Åkerblom Adler lantbruk med cirka 40 lamm, 60 lammungar och med för närvarande 500 nöt – varav 200 mjölkkor. Vi når henne på telefon i färd med att stängsla nya hagar för lammen, mycket jobb för lite mat, men ändå:

Jeanette Åkerblom Adler i färd med stängsling för lammen. Men foderbekymren handlar mest om gårdens 500 nöt, varav 200 mjölkkor.

Foto: Privat

– Vi har fått 30 millimeter nederbörd sedan april. Varav 11 kom den här veckan! Men man kan inte ge upp. Hur vi ska klara foder till alla djur vet jag inte. Men det är inte katastrof-katastrof.

Dags att slakta ut förtid?

– Inte riktigt än, svarar hon.

Och det hör ju till saken att dålig tillväxt inte bara rör växtligheten, i förlängningen blir det ju likadant med djuren. Förebyggande åtgärder, läs bevattningsdammar, är inte lätt i Stenkumla-trakten; stenigt och sprickigt som det är.

I slutet av juli rapporterade den världsmeteorologiska organisationen WMO den varmaste juli-månaden någonsin, globalt sett.

Andreas Nypelius, skräms du av klimatkrisen?

– Det är såklart mycket oroande. Som enskild kan jag inte göra så mycket, annat än att anpassa produktionen. Generellt är det ekonomiska läget här ett stort problem. Ränteuppgången sedan våren 2022 har kostat lantbruket 9,5 miljarder. Det är svårt att klara en omställning, med investeringar i bevattning eller övergång till nya grödor, när ekonomin är så pressad, svarar han.