Foderbristen kan kosta öns bönder fem miljoner kronor
Efter torkan 2006 blev vallskörden mindre än normalt. Grovfoder finns dock, än så länge, att köpa.
Vallskörden - hö, halm, ensilage och hösilage - uppskattas ha blivit omkring 25 procent mindre än tidigare år. Enligt Britt Landergren, verksamhetsledare på Maskinring Gotland, finns dock såväl grovfoder som halm att köpa på ön.
- Vi har ungefär tusen balar kvar att förmedla. Nittio procent är ensilage, resten hö. Så har vi ett par hundra balar halm.
Jämfört med i fjol har man faktiskt mer att förmedla - och det finns fler ensilagesäljare på fastlandet.
- Vi har raggat aktivt, eftersom vi antog att behoven åt båda hållen skulle bli större än någonsin.
Priset på grovfoder har dock inte ökat mer än något över index, till omkring 250-300 kronor per rundbal.
Spannmålspriserna har stigit desto mer.
40 procent
Säsongen 2006 fick Lantmännen i Klintehamn in 25 000 ton spannmål - hälften av normala 50 000. En del sparas ute på lantbruken för att undvika egen foderbrist, men totalt uppskattas skörden vara 30-35 procent mindre än normalt.
Redan nu tvingas Lantmännen skeppa över foder från fastlandet. Det berättar Anders Sjögren, säljare inom växtodling och spannmål på anläggningen i Klintehamn.
- Vi lossade en båt med korn i onsdags och det kommer att bli fler båtar.
Inköpspriset på korn har stigit från 1 krona kilot, till 1,40. Bönderna fick förvisso något mer betalt när de sålde, men med ett beräknat underskott på uppemot 10 000 ton spannmål på ön, spår Anders Sjögren följande:
- Det blir en merkostnad på fyra fem miljoner kronor för öns lantbrukare. Det påverkar lönsamheten.
Han tror dock inte att torkan 2006 får några större konsekvenser för odlingssäsongen 2007.
- Vi har sålt det mesta utsäde som ska sås till våren. Det hänger lite på hur vintern blir, om det som höstsåtts övervintrar. Måste det sås om, då kan det bli lite kris.
Liten "nödslakt"
De flesta av öns bönder verkar dock, än så länge, ha grepp om situationen. Det menar Stefan Nypelius på LRF Konsult. Han rådde redan i höstas öns lantbrukare att "se om sina hus", att inventera foderförråd och ekonomi och utifrån det bedöma hur många djur man hade råd att behålla.
- Några har vänt sig till bankerna och utökat sina krediter för att köpa in större lager. I november hade slakteriet inte fått in fler anmälningar än vanligt, säger Stefan Nypelius och menar att det därmed inte verkar vara någon katastrof - men heller inte läge att andas ut.
Vädret fortsätter att avgöra lantbrukets nu- och framtid.
- Många kompenserar grovfodret med att ge mer spannmål, så hoppas man kunna släppa djuren på bete i april. Blir det en sen vår kan det bli problem att få tag på foder, på både ön och fastlandet.
Så jobbar vi med nyheter