Flitiga fingrar ger en hjälpande hand
Årets syföreningsdagar inleddes på måndagen i Fole missionshus.Under fyra dagar träffas aktiva i öns alla syföreningar för att umgås och skänka en tanke till världens behövande.
Efter att ha hållit nattvardsmässa, samlades damer från syföreningar i Visby och på norra Gotland för att dricka kaffe och umgås.
- Att träffa gamla bekanta tycker jag är det viktigaste, här träffar jag folk från hela ön, säger Vivianne Folkegård från Hangvar syförening.
- Det är goda smörgåsar, god mjuk pepparkaka, ett trevligt föredrag och så ser alla glada och lyckliga ut, säger Karin Peterson från Lummelunda syförening.
Båda är rörande överens om att syföreningarna har en viktig funktion att fylla.
- Jag tror att syföreningarna är kyrkans ryggrad, säger Vivianne Folkegård.
- Ja, jag tror inte att det är prästerna som håller kyrkan uppe, det är församlingarna och syföreningarna, säger Karin Peterson.
Arrangör
Anna-Lisa Bendelin från Lokrume EFS-syförening, en av dagens arrangörer, har varit med i syföreningar under större delen av sitt 81-åriga liv.
- När jag var tolv år skjutsade jag tanterna till syföreningen i Hejnum, med häst och vagn och släde på vintern. Tanterna kunde inte komma sig och karlarna hade inte tid att skjutsa dem. Vi höll på att välta när de tunga tanterna hamnade på en sida i släden, men vi tippade ingen gång även om det var nära, säger Anna-Lisa Bendelin.
Så småningom gick hon själv med i Hejnum syförening.
- Jag tycker att det är roligt att brodera och sticka och även att virka. Det är något som växer fram under händerna. Jag är uppvuxen med att man inte fick ha någon fri tid då man inte gjorde något och då passade handarbete bra.
För snart 60 år sedan gifte sig Anna-Lisa Bendelin och flyttade till Lokrume.
- Det var nästan självklart att fortsätta i syföreningen här. Det man vill är att träffas och prata, en syförening har en stor uppgift att se till att de i socknen får samlas och umgås, säger hon.
Insats för behövande
Arbetet i syföreningen handlar också om att göra en insats för bättre behövande. Vid måndagens syföreningsmöte föreläste Lennart Axelsson från Individuell människohjälp, om deras arbete bland kvinnor och barn i Zimbabwe och det var också dit dagens kollekt på 1 500 kronor gick.
- Man vill hjälpa i den mån man kan, när vi har det så bra och ofta lever överflöd, medan andra inte har något vatten, ingen bostad och får fly från krig.
- På kvällen knäpper jag händerna och tackar för att vi kan sova lugnt i våra sängar och se fram emot en ny bra dag, så länge vi får vara med, säger Anna-Lisa Bendelin.
Så jobbar vi med nyheter