Barn- och utbildningsförvaltningen har sammanställt siffror över vilket elevunderlag som förväntas i höst på öns alla högstadieskolor.
Sjätte året av tillväxt
Och trenden tycks tydlig: Landsbygdsskolorna tappar, och de flesta Visbyskolorna ökar. Mest av alla, sett till både antal och andel, ökar Guteskolan i norra Visby.
- Vi är inne på sjätte året och har växt lite varje år. Nu märker vi att vi växer mest i de äldre årskurserna, inte lika mycket på lågstadiet, konstaterar skolans rektor Anna Engström.
Familjär skola
Hon berättar att skolans ambition är att inte bli för stor, utan att vara en liten, familjär skola där alla känner alla. Om det är just detta som gör att skolan växer så det knakar är oklart, men klart är att antalet elever som anmält intresse för att gå i sjuan på Guteskolan i höst är långt mer än dubbelt så stort som antalet elever som i dag går i sexan på skolan.
- Många har hört av sig på senare tid på grund av debatten kring och oron för skolnedläggningar runt om på ön, säger Anna Engström, som just nu har 14 elever i årskurs 6 och som kommer att ha 40 elever i årskurs 7 i höst om nuvarande siffror står sig.
Kompistryck
Bland Visbys högstadieskolor är det bara Södervärn som tycks minska i höst, från nuvarande 132 sexor till preliminära 118 sjuor i höst.
Per-Olof Sahlberg, verksamhetsspecialist inom barn- och utbildningsförvaltningen, ser tre primära orsaker till att fler väljer Visby:
Skolans kvalitet:
- Ofta handlar det inte om att man själv upplevt något dåligt, men det är mycket kompistryck eller saker man hört. Men om kompisarna flyttar till en annan skola är det lätt att man själv också vill flytta, säger Per-Olof Sahlberg.
Andra intressen och fritidsaktiviteter, i Visby:
- Att barnen idrottar eller har andra aktiviteter i stan är ett rätt så starkt skäl till att många väljer en skola i Visby. Det handlar om ett rent logistiskt skäl, helt enkelt, menar P-O Sahlberg.
Bussiga kortet.
- Man har inte rätt till skolskjuts mer än till den skola vars upptagningsområde man tillhör. Men bor man relativt nära ordinarie busslinjer, så kostar det ingenting extra att ta bussen i och med Bussiga kortet, och då blir det enklare att också byta skola. Jag tror att det har en viss effekt.
Vända trenderna
P-O Sahlberg vill inte säga för mycket om framtiden eller sätta en konkret gräns för hur många elever en skola kan tappa utan att dess existens hotas. Men han konstaterar:
- Vi kan inte ha skolor om vi inte har elever. Det finns förstås smärtgränser, men jag tror fortfarande att vi kan vända trenderna.