Fler på gymnasiet kostar mer

Eleverna på gymnasieskolan blir fler och fler och gymnasieelever är dyrare i drift än grundskoleelever. Och även om det föds färre barn än förr, så nyttjas förskolorna mer än någonsin tidigare.
Där finns huvudskälen till att barn- och utbildningsnämnden redan nu kan slå fast att de kommer att behöva mer pengar till nästa år.
Grundskolan tappar barn och blir billigare i drift. Varje högstadium på Gotland kommer att minska elevantalet med mellan 100 och 200 elever under de närmaste fem åren.
Men det räcker inte till för att täcka de ökade kostnaderna för annan verksamhet. Därför går barn och utbildningsnämnden till kommunledningen med en begäran om en ramförstärkning på 7,4 miljoner kronor inför nästa år.
Nämndens sammantagna budget uppgår till hela 1,1 miljard, ändå finns det ingen "luft i systemet" längre, förklarar Brittis Benzler. Den har pumpats ut under de senaste åren:
- Får vi ingen ramförstärkning får vi ta pengarna från undervisningen. Det finns inte så mycket annat vi kan plocka bort. Vi gör väldigt lite som är "onödigt". Kulturskolan är visserligen en frivillig verksamhet, men den tycker vi ju är viktig och den vill vi ha kvar.
I budgetförhandlingarna med kommunledningen tar man också med sig frågan om det inte kan gå att skjuta till ytterligare lite mer pengar till gymnasieskolan. Kostnaden per utbildningsplats är billigare på Gotland än i de flesta andra kommuner, men dels väljer gotländska elever lite dyrare utbildningar än andra, dels måste gymnasieskolan hålla sig med ett mycket brett utbud och det fördyrar verksamheten.