Under 2019 sökte 175 gotlänningar hjälp via remisser till primärvårdens arbetsterapeuter. Under förra året hade antalet fördubblats, till 355. Psykisk ohälsa kan vara en orsak, men att allt fler söker hjälp för sömnsvårigheter beror också på stress och en känsla av otillräcklighet.
– Det är vår livsstil som har tvingat fram sömnsvårigheterna. Samhällets krav, du är alltid i beredskap och jour, säger Karolina Danielsson och berättar hur hjärnan kan få svårt att hitta ro att sova på kvällen när den hela dagen har blivit stört av att kolla mejl och sociala medier många gånger i timmen.
Den som söker arbetsterapeuternas hjälp får börja med att kartlägga sitt dygn. Hur ser dagarna ut, vad har man för krav och hur ser rutinerna ut i vardagen? Att få ihop arbete med privatliv är en ekvation som brister för många. Det kan handla om att man själv gör andra prioriteringar, med sömnsvårigheter som ett brev på posten.
– Man kanske inte kommer i säng i tid, eller spelar dator på kvällarna. Vi brukar säga att man behöver en till två timmar att varva ner för hjärnan innan man går och lägger sig, säger Anna Kristiansson och berättar att det då kan vara skönt att lägga bort mobiler och skärmar och släcka ner hemma.
Men ofta är det också ökade krav på jobbet som orsakar stress och sömnsvårigheter på nätterna, menar arbetsterapeuterna.
– Det är mer som ska hinnas med på kortare tid i arbetslivet, säger hon.
En handfull arbetsterapeuter inom primärvården jobbar bland annat med sömnsvårigheter. Vårdcentralerna erbjuder också sömnskolor där deltagarna får hjälp. Men Karolina Danielsson och Anna Kristiansson menar att det skulle behövas betydligt bättre resurser för att möta de ökande problemen.
– Vi skulle vilja jobba mer hälsofrämjande och komma in tidigare på öns skolor, jobba med elever som har hög frånvaro eller som har svårigheter att uppfylla studiemålen, säger Anna Kristiansson och får medhåll:
– I skolorna har vi ett jätteviktigt arbete att göra, som man gör i resten av landet – men inte på Gotland, säger Karolina Danielsson och berättar att det helt saknas arbetsterapeuter i öns skolor, men att kompetensen skulle behövas hos Elevhälsan.
Att tidigt få hjälp med dygnsrytm och sömn, menar hon, kan minska risken för psykisk ohälsa senare i livet.
Hur stora sömnbehoven är kan variera från person till person, men sex till nio timmar brukar vara lagom. Att sova dåligt en natt är inte skadligt för kroppen och inget man behöver oroa sig över.
– Man får oftast inte någon större sömnskuld, hjärnan reglerar själv och man behöver inte sova i kapp de timmar man har förlorat, säger Karolina Danielsson.
Men om man ha allvarliga problem under längre tid, ligger vaken i timmar eller vaknar på småtimmarna, är det viktigt att ta kroppens signaler på allvar och söka hjälp.
– Om man inte sover och inte lyssnar på kroppen ökar risken för psykisk ohälsa, såsom utmattning och depression men även för hjärt- och kärlsjukdom och demens, säger Anna Kristiansson.
Både Anna och Karolina har egna barn och de sover visserligen gott på nätterna, men menar att skillnaden ibland är liten mellan dem och deras patienter.
– Det handlar ofta om personer som i grunden har goda förmågor men som på olika sätt är högt belastade i sin livssituation och inte alltid prioriterar sig själva först, säger Karolina Danielsson.