Fjärilslarv med smak för tall
Tallprocessionsspinnarna ligger i startgropparna inför sommarens processionståg.Krypet med det märkliga namnet är egentligen inget värre än en nattfjärilslarv som tycker om att äta tallbarr.
Ökad population
- Anledningen till att larverna har blivit ett så stort problem på Storsudret är den kraftigt ökade populationen. Det är omöjligt att veta när den växte sig så stor, men det rör sig om ungefär fyra till åtta år tillbaka i tiden. Fjärilslarverna har funnits på Storsudret i många decennier, men inte i samma mängd. Kort sagt så har naturen inte hunnit med. Men det är bara en tidsfråga innan larvernas naturliga fiender som fåglar, möss och andra insekter jämnar ut populationen.
Risk för larver
- Det är emellertid mycket troligt att det kommer att vara höga larvtätheter i kärnområdena under sommaren 2006. De högsta tätheterna finns i svagväxande tallbestånd på alvmark i ett stråk vid Nore strandskog i Vamlingbo.
Orsak till klådan
- Det som orsakar klådan är larvens mikroskopiska hårstrån som fälls när den känner sig hotad. Det är ett slags försvarsmekanism och det är däggdjursfiender som möss, men även övriga däggdjur som katter, hundar och människor som drabbas.
Håren sprids också när larven "ömsar skinn" eftersom den gamla huden hänger kvar i trädet. Så det är inte att rekommendera att sticka in näsan i en tallbuske på Storsudret under sensommaren, varnar Stig Larsson.
Fyra möjliga åtgärder
Stig Larsson har fyra alternativ till vad man kan göra för att åtgärda problemet:
Vänta och se - naturliga fiender och sjukdomar begränsar populationen.
Röja bort träd längs vägar och nära fastigheter.
Röja och riktad biologisk bekämpning (Bt) med fläktspruta.
Bt-bekämpning i fullskala med helikopter eller flygplan som leder till reduktion men inte utrotning.
Väntar och ser
- Kommunen har ännu inte pratat med mig om den kommande sommaren. De har bara tagit fasta på det ena alternativet - att vänta och se. De hänvisar också till försiktighetsprincipen i miljöbalken, som säger att biologiska bekämpningsmedel endast får användas om det inte medför risker för människors hälsa eller miljön. Men det biologiska bekämpningsmedlet (Bt), tar bara död på en specifik grupp av insekter - fjärilslarverna. Det som kan hända är att enstaka andra fjärilar stryker med.
Tidigare bekämpning
- I Västergötland använde man under 90-talet bekämpningsmedlet Bt mot en annan sorts fjärilslarv. Problemet försvann, men det finns inga bra uppföljningsstudier så man kan inte säkert veta att det berodde på bekämpningsmedlet. Men den situationen var en helt annan, då rörde det sig om ett värdefullt skogsområde som var hotat och det fanns stora ekonomiska intressen med i bilden. Kemikalieinspektionen gav dispens men flygbesprutningen bekostades av mark ägarna. På Storsudret finns det ingen stor skog utan snarare småplättar och det är många små markägare och sommarboende i området. Det finns ingen ledande aktör och möjligheterna att rätt material ska finnas på rätt plats vid rätt tid talar emot en eventuell flygbekämpning.
Miljöpolitiskfråga
- Det är även en miljöpolitiskfråga som handlar om attityder och människors rädsla för att sätta in besprutningsmedel. Sedan är det inte heller självklart vem som ska stå för kostnaderna. Bekämpningen är inte så dyr, men för enskilda fastighetsägare blir det kostsamt, menar Stig Larsson.
Fortsatt forskning
Stig Larsson kommer i april att besöka Gotland för att fortsätta forskningen kring tallprocessionsspinnaren. Det är då som äggen på tallbarren kläcks och blir nya larver.
Det biologiska bekämpningsmedel som innehåller bakterien Bacillus thuringiensis kallas vanligtvis Bt.
Så jobbar vi med nyheter