Fisketurism kan ge miljoner i kassan
Kraftiga skor beordrades i kallelsen till gårdagens möte med kommunfullmäktige i Ljugarn. Ledamöterna skulle innan sammanträdet i Sjöviksgården bege sig ut i Ardreskogen för att vid Staplemyr studera arbetet med fiskevård.
Fiskevården på östra Gotland kommer att bli ett ärende för kommunfullmäktige, eftersom Östra Gotlands fiskevård vilt & fritids ordförande Sigvard Henriksson lämnat in ett medborgarförslag. En ökad satsning på fiskevård och fisketurism kommer att ge mångfalt tillbaka - enligt Sigvard Henrikssons egna beräkningar kanske upp mot 200 miljoner kronor per år.
Medborgarförslaget är en påminnelse om den motion som lämnades till fullmäktige 1997. Den bifölls, men mycket litet har hänt sedan dess.
Lika hårt som Sigvard Henriksson arbetar med att rusta åar och ordna lekplatser för havsöringen, lika ihärdig är han i arbetet med att informera myndighetspersoner och politiker om vilken betydelse fiskevården kan få för turismen. För några år sedan bjöd han hundra personer till en informationsträff i Ljugarn, och när kommunfullmäktige i går kom till Sjöviksgården fick han en möjlighet att guida politikerna i Ardreskogen.
I buss kördes ledamöterna till Staplemyr, där den senaste av de fyra våtmarker som fiskevårdarna byggt är belägen. Det porlade friskt i Halsgardeån, kunde fullmäktigeledamöterna konstatera. Men om några månader är det betydligt torrare, och då behövs vattnet som magasinerats i våtmarkerna för att hålla flödet igång.
- Senaste våtmarken kostade 125 000 kronor, plus moms, att anlägga. Snart har vi gjort arbeten för en miljon kronor, berättade Sigvard Henriksson.
Byråkrat-känga
Han passade på att ge byråkraterna en känga. Att flytta sex gäddor från ett vattendrag till ett annat blev ett ärende som gick ända till Fiskeriverket innan alla tillstånd var klara.
Men värre än byråkraterna för fiskevården är ändå hoten i naturen - häger, skarv, mink och råttor. Ett femtiotal minkar har fångats i området de senaste åren, och i vintras tog fiskevårdarna fem storråttor.
Värst är ändå skarven. Enligt Fiskeriverkets senaste inventering är Gotland det område i landet som har flest skarvar. Det är därför Sigvard Henriksson skrivit en inbjudan till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist. Fiskevårdsföreningen har tidigare ansökt om tillstånd för skyddsjakt, men fått avslag av länsstyrelsen.
- Det finns 6 489 bon ut runt Gotland. Skarven har blivit ett jättestort problem, säger Sigvard Henriksson.
När Sverige gick med i EU förbjöds den allmänna jakten på skarv, eftersom fågeln inte står på listan över djur som får jagas. De problem som fågeln orsakar har gjort att länsstyrelser runt om i landet har tillåtit skyddsjakt. Skyddsjakten har dock fått sådan omfattning (cirka 4 000 skarvar per år) att EU-kommissionen varnat den svenska regeringen - om inte skyddsjakten begränsas så kan Sverige dras inför domstol.
- Skarven är omättlig. Vi måste göra något åt den, säger Sigvard Henriksson som hoppas att jordbruksministern kan träffa honom under Almedalsveckan.
Sigvard Henriksson vill ta Ann-Christin Nykvist med ut till Skarpholmen, den av Laus holmar där förödelsen är störst. (Jordbruksdepartementet har för övrigt missuppfattat holmens namn. Man tror att den heter Skarvholmen.)
Så jobbar vi med nyheter