Femtonåring nekas utdömd ersättning

Därmed blir det ingen ersättning. På fackspråk kallar myndigheten det för jämkning och skälet till att inte betala ut i det här fallet är att offret utsatt sig för större risker för att bli skadad än vad han borde ha gjort.
- Hur mycket den skadade själv har bidragit till skadans uppkomst har stor betydelse för hur mycket som betalas ut. Men det kan bli både mer än vad en domstol har med i sin dom och mindre eller till och med noll kronor, säger Per Rubing, chef för Brottsoffermyndigheten i Umeå. En myndighet som har funnits sedan 1994 och som betalar ut statliga ersättningar till brottsoffer.

Läsk på gärningsmannen
Bakgrunden i det här fallet är följande: den misshandlade, i fortsättningen kallad A, och hans kamrater gick förbi ett gäng ungdomar när en av dessa kastade bröd på A. Denne uppfattade att det var en yngling kallad K i fortsättningen, som kastade brödet och blev så arg att han gick fram och hällde läsk över K:s tröja.
Det blev slagsmål och K tilldelade A flera knytnävsslag mot huvudet, något som medförde smärta. Bråket upplöstes och A och hans kamrater gick från platsen. Men i samband med detta uttalade A något nedsättande omdöme om K. Denne blev åter uppretad och började jaga A samtidigt som han tog upp en nyckelknippa. A uppfattade det som att K hade tagit upp en kniv och började springa mot en butik i närheten.
K följde efter och inne i butiken uppstod ett gräl och K uttalade hot om att skada A. Gotlands tingsrätt dömde K för misshandel och olaga hot och förpliktigade honom att betala skadestånd till A med 5 000 kronor för kränkning. Av tingsrätten dom framgår inte om det var K som hade kastat bröd på A. Att A sedan hällde läsk på K anser tingsrätten ha varit en provokation i rättslig mening. Men provokationen var inte sådan att K hade rätt att tillgripa våld.

Kan bli utan ersättning
Brottsoffermyndigheten gör utifrån detta följande bedömning. Enligt förarbetena till brottsskadelagen ska ersättning ses i ett kriminalpolitiskt sammanhang. Det har därför införts en jämkningsregel i lagen. Denna medför att ersättning kan sättas ned i en större utsträckning jämfört med reglerna i skadeståndslagen. Brottsskadeersättningen kan till och med sättas ned eller helt falla bort, jämkas.
Det kan bli följden om den som blivit skadad anses genom sitt uppträdande i samband med brottet eller på annat liknande sätt "uppsåtligen eller av oaktsamhet" har ökat skaderisken.
Det är detta som myndigheten anser att A har gjort och därför blir det noll kronor i ersättning i stället för de 5 000 kronor som tingsrätten ansåg skulle betalas ut.