Fem skolor på landet föreslås nedlagda

* Hablingbo skola samordnas med Havdhem 2003/04.
* Barlingbo skola samordnas med Endre 2004/05. (Under förutsättning att medel beviljas för ombyggnad).
* Träkumla skola samordnas till Stenkumla 2005/06.
* Östergarn skola samordnas till Kräklingbo 2005/06. (Under förutsättning att medel beviljas för om- och tillbyggnad).
* Halla skola samordnas med Vänge och Dalhem 2005/06.
Dessutom får förvaltningen i uppgift att i höst redovisa förslag till effektivisering inom områdena Stenkyrka-Tingstäde, Visby-området, Eksta-Hejde-Fardhem-Stånga-När samt Hörsne-Gothem.
Detta föreslår barn- och utbildningsnämnden, Bun, i sin flerårsplan gällande skolorganisationen 2004-2008.
Vikande elevunderlag
Bakgrunden är det vikande elevantalet som slår olika hårt i olika skolområden på ön, i Visbyområdet är antalet i det närmaste oförändrat.
Vi vill ha lika bra skolor på landet som i stan. De måste då ha en viss storlek annars blir det inte kreativt och en för liten skola är inte pedagogiskt bra. Skolan måste också attrahera lärare.
Det menar Buns ordförande Brittis Benzler, (v).
Att lägga ner ett antal mindre skolor ingår också i uppgiften att jobba hem tre procent eller ca 30 miljoner enligt gällande sparbeting.
Gösta Huldt, (c), 2:e vice ordförande, framhåller:
Om vi inte anpassar oss till elevpuckeln ( 1 500 elever minus under fem år) gör vi fel. Det är klart att vi måste göra en omorganisation men den vill vi ha i samklang med bygden.
Moderata gruppen i nämnden menar att kvaliteten på undervisningen måste vara likvärdig i alla gotländska skolor.
En analys av antalet skolor och antalet elever i dess upptagningsområden måste göras för att uppnå ställda kvalitetskrav samt behov av service och tillgänglighet.
Slitesatsning 
Men det sker också satsningar inom skolområdet under planperioden. 40 miljoner mer för driften 2004 och en ökad investeringsbudget om ca 90 miljoner.
Främst är det Lännaskolan i Slite som föreslås få en rejäl summa till ombyggnad.
Det handlar om totalt 56 mijoner, den är nergången. Men även Endre skola på grund av att den skall slås samman med Barlingbo.
Blir det färre elever i grundskolan så ökar antalet i gymnasiet. Och det är betydligt dyrare elever. Om en grundskoleelev kostar 50 000 kr i snitt kan en i gymnasiet kosta ända upp till 150000.
Det förändrade elevantalet medför därför besparingar på grundskolenivån med 57 miljoner 04-06 men fördyringar på gymnasienivån med 76 miljoner samma period.
Det handlar om demografi. Det kan vi inte göra något åt, konstaterar förvaltningschefen Lars Danielson.
En satsning görs också på förskolan där personalen har ett tufft läge enligt bland andra arbetsmiljöinspektionen. I dag finns också en kö om ca 100 barn.
Det handlar om tio miljoner kronor ytterligare.
Förskolan bekymmer
Vi är bekymrade över de stora grupperna i förskolan i dag. Det är vårt största problem, menar Brittis Benzler. Vi vill föra till tio miljoner för att få färre barn i varje grupp och därmed tillfredsställa även arbetsmiljöinspektionens krav.
Det finns en jätteefterfrågan, det är läckert. Trenden är ökande men 2005 tror jag vi kan vara i fas. Det här handlar om en stor satsning på Gotlands landsbygd.
Lars Danielson konstaterar:
Extramedlen till förskolan handlar om både demografi och kvalitet.