Fårbönder som satsar på våren

Förra året ökade konsumtionen av lammkött med tio procent. Det var den högsta ökningen på flera år. Men drygt 60 procent av köttet är importerat, och ska de svenska producenterna vara med och konkurrera måste ett nytänkande ske eftersom det råder stor brist på svenskt lammkött under första halvåret. Den bristen kan den traditionella uppfödningen med höstslakt klara.
Ämnesläraren Stig Hellström och musikpedagogen och kantorn Anne Dungner-Hellström började sitt nytänkande redan för ett par år sedan. Vid sidan av sina jobb ville de pröva lammproduktion på gården vid Lilla Kyrkebys.
Kaotisk start
Satsningen blev ett 40-tal gotlandsfår, som i början av september fick sällskap av hundra tackor.
Bilen kom en onsdag. Vi fick bara två dagars förvarning, så det blev hektiskt. Mitt i höstbruket måste vi på nolltid stängsla sju hektar, låna grindar och annat som behövdes, berättar Stig Hellström.
Djuren kom från tre gårdar på fastlandet och såg inte ut som de vanliga gotlandsfåren. Satsningen på vårlamm gäller köttproduktion och då lämpar sig andra raser bättre. Dessutom måste man ha tackor som kan brunsta året om, för att de ska kunna få sina ungar i januari.
Vid Lilla Kyrkebys går lammen nu i tre skockar gotlandslammen för sig och de övriga uppdelade beroende på om de har rasen texel bland anfäderna.
Satsning på lång sikt
Satsningen på vårlamm tar tid. Lamningen nästa vår sker inte i januari, utan traditionellt i april. Ganska tidigt tas lammen från tackorna, som i augusti släpps med baggen. 2006 ska lamningen ske i januari.
Vårt mål är att kunna leverera 200 lamm till slakt i maj 2006, säger Stig Hellström.
För att klara satsningen måste ett nytt stall med plats för 300 tackor byggas. Det ska stå klart nästa höst, då en ny leverans med ytterligare hundra tackor kommer.
Swedish Meats stöttar satsningen på vårlamm. Företaget ger räntefria lån till inköp av tackor och ombesörjer förmedling av djur och transport.
Ökade med 20 procent
Satsningen har redan pågått ett tag, med önskat resultat. Under andra kvartalet i år ökade lammslakten med 20 procent. Förhoppningen är att vårslakten kommer att öka rejält. Förutom Stig Hellström och Anne Dungner-Hellström finns ett tiotal gårdar till som är med och satsar.
När Stig Hellström och Anne Dungner-Hellström bestämde sig för att investera i lammuppfödning var satsningen på vårlamm given.
Man får mycket bättre betalt för djuren om de lämnas till slakt i början av året. Från vecka 34 då den traditionella höstslakten börjar faller ersättningen rejält, säger Stig Hellström.
Efterfrågan. När svenskarna äter allt mer lammkött kan efterfrågan inte mötas med enbart en ökad satsning på höst-slakten.
Siffror. Staplarna visar antalet slaktade djur under ett år, och linjen visar hur bra betalt man får. Att leverera i början på året är som synes en bra affär.
Fårbönder. Läraren Stig Hellström och musikpedagogen och kantorn Anne Dungner-Hellström har blivit fårbönder. Den korta biten mellan boningshuset och ladugården får Signe åka på mattunnan.
Matdags. De nyklippta tackorna trängs kring mathoarna när Stig Hellström kommer med spannet.

Nyklippta. Förra veckan
klipptes alla får vid Lilla Kyrkebys, och efter det ser man
tydligt att de djur som ingår
i satsningen på vårlamm är kraftigare en gotlandsfåren.