Får 9 miljoner <br>till fågelforskning
Gotlandsforskaren Anna Qvarnström har fått nio miljoner kronor för att fortsätta studera halsbandsflugsnappare i Burgsvik.
Själv är Anna Qvarnström givetvis överväldigande glad att just hon är en av de 457 nominerade forskare som i slutänden valts ut som prestigefull stipendiat till European Young Investigator Awards, EURYI.
Anna Qvarnström är docent i zooekologi vid Evolutionsbiologiskt centrum på Uppsala universitet, men har sedan åtskilliga år ägnat stora delar av sin tid åt Gotlands svartvita flugsnappare respektive halsbandsflugsnappare, som också är öns landskapsfågel.
Nya bekantskaper
- Med den frågeställning jag arbetar med nu har jag forskat på Gotland sedan år 2000. Men redan tidigare förlade jag stora delar av min doktorsavhandling på ön, säger hon.
Den nuvarande utmaning som docent Anna Qvarnström försöker ta sig an består i att ta reda på hur individer som tillhör olika arter undviker att para sig med varandra och varför det ofta uppstår problem om de skulle göra det. Skälet till att just de svartvita- respektive halsbandsflugsnapparna ute på sudret är intressanta är att tidigare studier har visat att de två arterna ibland korsar sig över artgränsen.
- Artbildning tar jättelång tid, miljoner år. Så det går givetvis inte att studera i sin helhet. Därför har jag istället valt att fokusera på de två arterna som lever på södra Gotland, eftersom de länge befunnit sig i en process där de håller på att separera ifrån varandra, men ännu inte riktigt är klara, säger hon.
När de två arterna korsar sig med varandra, så kallad hybridisering, hamnar de i en biologisk återvändsgränd. Ungarna som föds är antingen sterila eller har kraftigt nedsatt fruktsamhet.
Stor fråga sedan Darwin
Forskningsbidraget ligger, enligt Vetenskapsrådet, på samma nivå som Nobelprisen och delas ut till unga forskare för att göra det möjligt för dem att bygga upp egna forskargrupper vid institutioner i Europa. Sedan tidigare har Anna Qvarnström två doktorander knutna till sig, men hoppas tack vare pengarna nu kunna arbeta med en grupp om cirka fyra personer. Stipendiet kan delas ut till forskare inom alla ämnesområdet, men Anna Qvarnström tror att skälet till att just hon fått bidraget är att hennes forskning ligger i tiden och anses högintressant.
- Just artbildning har varit den stora frågan för biologer sedan Darwin. På senare tid har nya fält inom forskningen uppkommit som gett oss nya verktyg, menar hon.
Det stora bidraget betyder givetvis mycket.
- Som forskare satsar man ofta på säkra kort, som har stor chans att ge resultat. Med de här pengarna i ryggen kan jag istället bedriva mer riskfylld forskning, säger hon, och fortsätter.
- Jag kan fördjupa mig i de riktigt, riktigt häftiga frågorna, från vilka de riktigt häftiga sakerna upptäcks.
Så jobbar vi med nyheter