Fågelmannen i Västerhejde
Hos Clas Virgin i Västerhejde är det aldrig stilla. Ett myller av brevduvor, fasaner, höns och förbiflygande lunchgäster gör hans gård levande och unik. Och han har ingen aning om hur många djur han har.-Står ej stilla, kan ej räknas, säger han filosofiskt.
En tupp av rasen Gotlandshöns skall ha den vita fläcken nerför ögat.
Foto: Krister Nordin
Sen cirka 60 år tillbaka har duvintresset funnits.
Och frågan är-varför?
-De förökar sig så bra, säger han. Visserligen plockar höken nån då och då, men då räddas istället rapphöns och fasaner.
Viltvård
I viltvårdande syfte har han också fött upp fasaner i 50 år.
För viltvård handlar det verkligen om för Clas Virgin. Varje dag utfodrar han sina 50-60 brevduvor, en flock fasaner, och sina Gotlandshöns.
-Så här kring lunchtid kommer det en massa stadsduvor och vill ha mat, säger han. Många av dem bor i ringmuren. De har börjat komma hit på senare tid, vet att det finns mat. Även till Skrubbs och andra ställen flyger de för att få mat.
Clas matar sina duvor, höns och andra fåglar med korn och rågvete.
-Det går åt fyra tolvlitersspann med säd varje dag, säger han.
Invigningar
Brevduvorna bor i sitt duvslag i det lilla huset på gården. När Clas strör ut säd ur spannet far två vita ungduvor från duvslaget ner bland hönsen och stadsduvorna för att också få sig lite mat.
De äldre brevduvorna är mer försiktiga, vet att höken kan komma.
Tidigare var Clas med i Gotlands brevduveförening, där han även var ordförande en tid. Men föreningen upplöstes för en del år sen. Idag hjälper han framför allt jakthundklubbar som tränar sina hundar för fågeljakt.
Han brukar också anlitas vid invigningar av förskolor och skolor för att släppa upp sina brevduvor. Senast var det vid invigningen av Kräklingbo skola.
-När det är här på Gotland är duvorna i regel hemma före mig. Släpper jag dem i stan tar det fem minuter sen är de hemma här i duvslaget igen, säger han.
Navigerar
Så ställer jag den ständiga frågan, hur hittar de hem?
-Brevduvor har en metallisk grej i huvudet. De känner av jordens magnetfält, säger Clas. Man måste låta en duva stå en stund när man släppt ut den ur buren. Sen flyger den iväg, antingen hem eller till den plats där den har sina ungar.
Brevduvan är framavlad från vildduvan av engelsmän och holländare långt tillbaka i tiden.
Men oväder som åska och dimma stör brevduvornas navigationsförmåga.
-När man släppte duvor norr om Öland från en båt för en del år sen och radarn satte igång på grund av dimman då flög duvorna bara runt runt, säger Clas. Radarn störde.
Skyddsjakt
Han försöker hålla undan rovdjuren från sina "fåglar" därhemma. Det blir skyddsjakt på räv.
-Jag har skjutit drygt 400 rävar sen början av 1960-talet, säger han. Som mest har det blivit 25 på ett år. Jag skjuter de rävar som kommer in och gör djävelskap här.
Någon exakt siffra på hur många höns eller duvor som finns på gården kan Clas inte ge.
-Står ej stilla, kan ej räknas, säger han.
Enligt olika hemsidor på internet är brevduvornas tidskompenserade solkompass ("biologisk klocka" kopplad till den inre dygnsrytmen och solens läge) inte medfödd utan förvärvas genom inlärning.
Enligt Wikipedia användes duvpost från medeltiden och fram till 1800-talet inom handel, sjöfart och framför allt inom krigsmakten. Duvposten avtog kraftigt i samband med uppfinnandet och utbredningen av telegrafen. Den första militära brevduveverksamheten i Sverige var i Karlsborg. 1887 började man träna duvor på sträckorna Örebro-Karlsborg och Bråviken-Karlsborg.
I Miljömagasinet skrev för några år sen Mona Nilsson och Marica Lindblad: Forskning i en schweizisk ornitologisk organisation visar att brevduvor, som är främsta exemplet på en fågelart som orienterar sig med hjälp av magnetfält, och som normalt hittar hem från långa avstånd inte längre gör det då de störs av mikrovågor från mobilsändare.
Enligt Wikipedia användes duvpost från medeltiden och fram till 1800-talet inom handel, sjöfart och framför allt inom krigsmakten. Duvposten avtog kraftigt i samband med uppfinnandet och utbredningen av telegrafen. Den första militära brevduveverksamheten i Sverige var i Karlsborg. 1887 började man träna duvor på sträckorna Örebro-Karlsborg och Bråviken-Karlsborg.
I Miljömagasinet skrev för några år sen Mona Nilsson och Marica Lindblad: Forskning i en schweizisk ornitologisk organisation visar att brevduvor, som är främsta exemplet på en fågelart som orienterar sig med hjälp av magnetfält, och som normalt hittar hem från långa avstånd inte längre gör det då de störs av mikrovågor från mobilsändare.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!