Fågelinfluensan oroar Tore

- Det är klart man är orolig.
Så säger Tore de Flon som vid sin gård i Källunge i flera år ägnat sig åt viltvård genom att föda upp gäss. Tankar om fågelinfluensa har funnits tidigare, men oron har blivit mer påtaglig nu sedan smittan hittats i södra Östersjön.

Gotland2006-02-16 06:00
På onsdagsmorgonen bekräftades att fågelinfluensan nått Östersjön. Två av de fyra döda svanar som hittades på den tyska ön Rügen bar på viruset. Jordbruksverket beslutade i samråd med Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA) att omedelbart återinföra de smittskyddsregler som gällde för tamfågel i Götaland och Svealand under drygt en månad förra hösten. Fast den här gången gäller reglerna hela landet.

För höns och kalkoner gäller att de i första hand ska hållas inomhus. Om inte det går ska fåglarna skyddas så att de inte kommer i kontakt med flyttfåglar.
- Vi som lever på äggproduktion hade inga problem med reglerna i höstas. Vi har sedan länge noggrann kontroll för att slippa smitta, byter skor och overall vid varje passage in och ut, berättar
Thomas Björkqvist som är ordförande för Svenska Äggs lokalförening på ön.

- Det blir inga problem nu heller. Möjligen får de som producerar ekologiska ägg problem, eftersom Krav kräver att de värphönsen ska ha möjlighet att vistas ute så fort vegetationsperioden kommit igång. Det är i slutet av april eller i början av maj för Gotlands del, säger han.
På Gotland finns 15-20 gårdar som ägnar sig åt äggproduktion i stor skala.

Hundratals gäss på gården
Men på Gotland finns det många som håller fåglar av andra orsaker än äggproduktion. Tore de Flon vid Gannarve i Källunge är en av dem. Han har i flera år ägnat sig åt viltvård och är med i Projekt fjällgås. Vid viltvattnet intill gården går ett 50-tal fjällgäss. Arten var på väg att utrotas innan projektet startade. Nu föds fjällgässungar upp med vitkindade gäss som fosterföräldrar.

Genom det väljer fjällgässen föräldrarnas vinterkvarter i Holland istället för artens normala vinterkvarter kring Kaspiska och Svarta haven. I de områdena har artens livsmiljö kraftigt försämrats. När de återvänder till Sverige efter vintern flyger det norrut och häckar i sitt hemområde i Lappland.

Förutom fjällgässen och de vitkindade gässen har Tore de Flon även sädgäss, grågäss och kanadagäss. Därmed kan man vid Gannarve se alla arter av gås som häckar i Sverige, och i viltvården ingår även fasaner.

Gässen vid Gannarve är vingklippta och går alltid utomhus. De har vintertid sällskap av hundratals gräsänder, som enkelt får tillgång till både mat och öppet vatten. Därmed är det svårt att kontrollera och hålla oönskade fåglar borta från dammen.
- Det är klart att jag har tänkt på fågelinfluensan. Det är ett orosmoln som hänger över en. Jag kan ta in fjällgässen i ladan, men alla gäss får nog inte plats, säger Tore de Flon.

Länstyrelsegrupp tillsatt
Länsveterinär Karin Sternbauer var under gårdagen fullt upptagen med frågor om fågelinfluensan. Länsstyrelsen har tillsatt en egen grupp som kommer att följa händelseutvecklingen. I den ingår länsveterinären, en representant från länsledningen och en från beredskapsgruppen, samt en informatör. Även LRF och polisen har inbjudits att ingå i gruppen.

När det gäller information hänvisar länsstyrelsen alla oroliga att ta del av meddelandena från Jordbruksverket och SVA.
- Det finns i dagsläget ingen anledning att gå ut med lokal information, säger Karin Sternbauer.
Karin Sternbauer uppmanar oroliga ägare till tamfåglar att kontakta sina veterinärer. Den som hittar en död fågel i markerna uppmanas att ringa till SVA.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om