Fågelinfluensan nära ön
Fågelinfluensan har nått Östersjön och gotländska myndigheter står beredda att möta en eventuell spridning till Gotland.- Håll alla tamfåglar inomhus, råder byråinspektör Leif Söderström, miljö- och hälsoskyddskontoret.
Det är samma regler som infördes i november förra året men som då bara gällde vissa delar av Sverige.
- Kort sammanfattat kan man säga att reglerna går ut på att man inte ska locka vilda fåglar att ha kontakt med tama, förklarar länsveterinär Karin Sternbauer på länsstyrelsen.
De skärpta smittskyddsreglerna föreskriver att tamfåglar (höns och kalkoner) ska hållas inomhus och om det inte går ska de åtminstone utfodras och ges vatten under tak så att inte maten lockar till sig vilda fåglar. Övriga tamfåglar bör också i möjligaste mån hållas inomhus för att undvika kontakt med vilda fåglar.
Den grupp som kallades in i går består av länsveterinären, en representant för länsledningen, en informatör, en jurist, en representant för beredskapsenheten, en från LRF och en från polismyndigheten.
Gruppen gick igenom länets epizootiplan, det vill säga den plan som ska aktualiseras i det fall en smittsam djursjukdom riskerar att sprida sig. Man uppdaterade sig på den information man fått och såg till att alla hade samma utgångsläge.
- Men det är Jordbruksverket som har huvudansvaret och om det händer något får vi order därifrån om vad vi ska göra, förklarar länsveterinär Karin Sternbauer.
Jordbruksverket har ansvaret för tama fåglar medan kontrollen av vilda fåglar ligger under SVA.
Leif Söderström, byråinspektör på miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, Gotlands kommun, berättar att man där haft en höjd beredskap sedan i höstas och redan innan Rügen-fallet hade man kontaktat länsveterinären för att träffas för att klarlägga ansvarsfördelning och annat.
- Även om det är länsstyrelsen som har det formella ansvaret kommer vi säkert att bli inblandade rent praktiskt om det behövs, säger han.
Tamfåglar som höns och kalkoner som föds upp till livsmedelsbranschen står under hård kontroll och strikta regelverk, därför tror Leif Söderström att det största hotet inte är att dessa stora besättningar ska smittas.
- Det är större risk att tamhöns som hålls för självhushåll eller som fritidsintresse smittas. Småfåglar kan äta från samma matplats och de kliver runt i varandras avföring, förklarar han.
- Så jag skulle vilja rikta en uppmaning till alla som har höns, ankor och gäss att ta till sig råden som gäller produktionsdjuren de också, även om de inte rent formellt omfattas av direktiven, markerar Leif Söderström.
Länsstyrelsen begärde redan i höstas att miljö- och hälsoskyddskontoret skulle ta fram förslag på ett par lämpliga epizootigravar, en på norra ön och en på den södra. Platser där man kan gräva ner stora mängder djur som dött eller avlivats på grund av en smittsam djursjukdom.
- Vi har ett par tänkbara platser även om det är svårt att hitta lämplig mark på Gotland. Men än så länge har vi inte haft någon kontakt med markägarna i frågan.
Hur stor är risken att bli smittad?
Risken att bli smittad av fågelinfluensa är nästan obefintlig om man inte har mycket tät kontakt med sjuka fåglar. Av miljontals människor som dagligen hanterar fåglar har bara ett tiotal hamnat på sjukhus och fått diagnosen fågelinfluensa under 2005. Det krävs sannolikt att en person utsätts för mycket stora mängder virus för att han eller hon ska bli sjuk.
Det finns i dag inga tecken på att H5N1 sprids från människa till människa. För att detta ska kunna ske måste viruset förändras i flera steg.
Hur stor är risken att smittan sprids med flyttfåglarna?
Under våren, från mitten av mars, kommer flertalet av flyttfåglarna från sydväst, främst från medelhavsområdet och Afrika. Endast ett mindre antal fåglar kommer från syd och sydost.
Genom EU-ländernas provtagningskampanj under våren kommer flyttfåglar som bär på virus tidigt att upptäckas. Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt har i många år tagit prov på vilda fåglar på olika platser i Sverige och provtagningarna kommer att utökas under 2006 med hjälp av medel från EU.
Källor: Jordbruksverket och Socialstyrelsen.
Risken att bli smittad av fågelinfluensa är nästan obefintlig om man inte har mycket tät kontakt med sjuka fåglar. Av miljontals människor som dagligen hanterar fåglar har bara ett tiotal hamnat på sjukhus och fått diagnosen fågelinfluensa under 2005. Det krävs sannolikt att en person utsätts för mycket stora mängder virus för att han eller hon ska bli sjuk.
Det finns i dag inga tecken på att H5N1 sprids från människa till människa. För att detta ska kunna ske måste viruset förändras i flera steg.
Hur stor är risken att smittan sprids med flyttfåglarna?
Under våren, från mitten av mars, kommer flertalet av flyttfåglarna från sydväst, främst från medelhavsområdet och Afrika. Endast ett mindre antal fåglar kommer från syd och sydost.
Genom EU-ländernas provtagningskampanj under våren kommer flyttfåglar som bär på virus tidigt att upptäckas. Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt har i många år tagit prov på vilda fåglar på olika platser i Sverige och provtagningarna kommer att utökas under 2006 med hjälp av medel från EU.
Källor: Jordbruksverket och Socialstyrelsen.
Så jobbar vi med nyheter