FRAMTIDSSKOLAN
GT skrev i veckan om den skolöversyn som nu Àr inledd. Enligt bÄde politik och förvaltning Àr det lÀrar- och kompetensbrist som Àr det stora problemet den hÀr gÄngen.
Det behövs alltsÄ mer personal, inte mindre, sÄ LÀrarförbundet Gotland oroar sig inte över uppsÀgningar i nulÀget.
â Förra gĂ„ngen skolan stöptes om var det för fĂ„ elever pĂ„ vissa lĂ€rare, nu Ă€r det snarare tvĂ€rtom. SĂ„ det bör vara mindre risk att folk fĂ„r gĂ„, sĂ€ger vice ordförande Gunnel Ahlgren.
Finns det nÄgon oro bland medlemmarna?
â Nej, inte vad vi vet, inte Ă€n. Men nĂ€r det vĂ€l finns fĂ€rdiga förslag kommer det sĂ€kert att skapa diskussioner, svarar ordförande Linda Rung.
Eftersom sjĂ€lva lĂ€rarrollen sĂ€gs vara central lĂ€r facket följa processen noggrannt â nĂ„got de ocksĂ„ har fĂ„tt möjlighet att göra.
â Ja, det har varit vĂ€ldigt öppet hittills, sĂ€ger Gunnel Ahlgren.
Vad sÀger ni om problembeskrivningen?
â Det stĂ€mmer att vi har brist pĂ„ legitimerade lĂ€rare och behörighetsgraden Ă€r vĂ€ldigt skiftande. DĂ€r tycker jag att arbetsgivaren mĂ„ste ta större ansvar, svarar Linda Rung.
Som fackföretrÀdare vill Àven de se fler behöriga lÀrare.
â Dessutom Ă€r flera lĂ€rare pĂ„ vĂ€g mot pension och vi har svĂ„rt att hitta ersĂ€ttare. Och dĂ„ finns det Ă€ndĂ„ pensionĂ€rer som fortfarande gĂ„r in och jobbar, sĂ€ger Gunnel Ahlgren.
Det finns Àven nÄgot av en "klustereffekt" som gÄr ut över jÀmlikheten mellan skolorna, beskriver Linda Rung:
â Behöriga lĂ€rare jobbar gĂ€rna med andra behöriga, för det minskar arbetsbelastningen och det blir ett annat kollegialt utbyte. DĂ€rför söker de sig hellre till vissa skolor.
Varför ser inte alla lÀrare till att bli behöriga?
â Vissa kanske redan har familj och anser sig inte ha rĂ„d att plugga. Men det kanske ocksĂ„ Ă€r för lĂ€tt att fĂ„ arbeta Ă€ndĂ„, utan legitimation. Jag tycker att arbetsgivaren mĂ„ste underlĂ€tta för fler att skaffa sig rĂ€tt behörighet, sĂ€ger fackordföranden.
Problembilden, med lÀrarsituationen, beskrivs av facket och arbetsgivaren pÄ ungefÀr samma sÀtt. Det betyder inte att de kommer att vara helt överens om framtida ÄtgÀrder.
Förslag som "mobila lÀrarteam" bemöts Ätminstone med viss skepsis.
â Att Ă„ka runt en massa i bil lockar nog inte mĂ„nga. I bilen kan du inte undervisa, sĂ€ger Gunnel Ahlgren.
Pendlingstiden Àr en sak, en annan Àr bristen pÄ skoltillhörighet.
â Vi har redan lĂ€rare som Ă„ker runt till flera skolor, men det finns en grĂ€ns. Man mĂ„ste kunna ta ansvar för eleverna. Och om fler ambulerar fĂ„r de som "blir kvar" pĂ„ samma skola troligen mer att göra, menar Linda Rung.
Samma tankar, om det sociala ansvaret och relationen till eleverna, kommer pÄ tal nÀr det gÀller utbyggd fjÀrrundervisning. Linda Rung igen:
â Jag tĂ€nker att de som tar emot sĂ€ndningen Ă€ndĂ„ behöver ha personal, du kan inte bara sĂ€tta ett gĂ€ng 13-Ă„ringar ensamma i ett klassrum. Vi har ju Ă€ven ansvar för elevers utveckling och dĂ„ krĂ€vs en relation till personen. SĂ„nt Ă€r svĂ„rt att bygga om du kuskar runt â eller om du har dina lektioner pĂ„ distans.
LÀrarförbundet Gotland vill understryka att de inte Àr "utvecklingsfientliga". Men facket Àmnar följa skolöversynen noga, med bÄde lÀrares och elevers arbetsmiljö och möjligheter i fokus.
Delaktighet och frivillighet nÀmns som viktiga pusselbitar i processen.
â Ska man lyckas, med sĂ„nt som "mobila team" till exempel, mĂ„ste det finnas medarbetare som sjĂ€lva vill vara med pĂ„ det, sĂ€ger Gunnel Ahlgren.