Fram till december 2022 var Fredrik Wesslau baserad i Kyiv där han arbetade som biträdande chef för EU Advisory Mission Ukraine. Han har även varit chef för Europaprogrammet på European Council on Foreign Relations.
”Gotland i förändring” är namnet på den föreläsningsserie som pågår i Almedalsbiblioteket till september. Föreläsningarna hålls av forskare och experter utifrån frågor som rör Sveriges NATO-medlemskap och Rysslands krig i Ukraina, och vad det betyder för invånarna på Gotland.
Under torsdagen var det Fredrik Wesslau som höll i mikrofonen, tidigare biträdande chef för EU-missionen i Ukraina, nu forskare vid centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet.
– Gotland ligger såklart väldigt strategiskt i Östersjön. Och det handlar mycket om Natos förmåga att försvara de baltiska staterna, för då måste man använda Gotland i det försvaret.
Fredrik Wesslau liknar Gotlands position i Östersjön med Krimhalvön i Svarta havet.
– Om Ryssland skulle kontrollera Gotland, skulle de i stor utsträckning kunna kontrollera Östersjön också. Det är ju väldigt strategiskt. Man kan på något sätt dra en parallell med Gotland och när Ryssland gick in och annekterade Krim 2014. Om man tittar på Krim i Svarta havet och geografin där, så är det uppenbart att om man kontrollerar Krim så kontrollerar man ju Svarta havet i stor utsträckning.
Är Gotland väldigt sårbart när det kommer till kriget?
– Både ja och nej. Det faktum att Sverige och Finland är med i Nato, innebär ju att om Gotland, Sverige, skulle bli attackerade skulle artikel 5 kicka in och då skulle de andra allierade komma till vårt stöd. På det sättet är vi mindre sårbara än vad vi var innan Natomedlemskapet, säger han och fortsätter:
– Men samtidigt är ju Gotland sårbart på grund av geografin, och sen handlar det mycket om vad man har för försvarsförmågor på Gotland också.
Hur Gotland kan påverkas i framtiden beror på olika utfall av kriget, enligt Fredrik Wesslau.
Scenario 1.
– Om Ryssland vinner kriget i Ukraina, så finns det en rejält ökad hotbild mot Gotland, Sverige och hela Europa. Då är det mycket möjligt att Ryssland går vidare och försöker ta Moldavien och om de lyckas med det så är ju alla länder i östfronten på något sätt hotade.
Fredrik Wesslau betonar att man inte nödvändigtvis behöver skilja Gotland från övriga Sverige vad gäller påverkan av kriget. Han fortsätter berätta om hotbilden i relation till Trump, och säger att med Trump i Vita huset har det blivit tydligt att han är ointresserad av europeisk säkerhet. Framförallt hans ifrågasättanden av USA:s åtaganden inom Nato, särskilt när det gäller artikel 5 – alltså löftet om att försvara andra Nato-länder om de blir attackerade.
– Det innebär att den avskräckning som Nato i USA ändå haft mot Ryssland, genom väldigt tydliga signaler, inte finns där längre. Det sätter de baltiska staterna och andra Natomedlemmar i en väldigt prekär sits, för man kan inte längre lita på att USA ska försvara de här länderna om de blir attackerade av Ryssland.
Scenario 2.
– Om Ryssland förlorar så tror jag att hotbilden minskar avsevärt, för det skulle innebära att man på något sätt har kuvat den ryska militärmakten. Men jag tror att man måste utgå från att vi kommer behöva leva med ett Ryssland som utgör ett avsevärt militärt hot mot Europa, över en lång tid, säger Fredrik Wesslau.
Han syftar inte bara på det direkta militära hotet, utan också hybridkrigföring som han menar har ett fullt spektrum av olika åtgärder. Allt från sabotage, propaganda och desinformation, till informationsoperationer, cyberattacker, och att hota med ord och gester.
Bör man vara rädd för att köpa hus eller bo på Gotland då?
– Nej, det tycker jag verkligen inte. Tvärtom, jag uppmuntrar det, det är väldigt trevligt här, skrattar Fredrik.