Shell blev först med E85 (85 procent etanol i bränslet) på Gotland när pumpen vid Sliterondellen stod klar i november förra året. Även Statoil räknade med att ha pumpar i drift under 2006, men utbyggnaden drog ut på tiden. Nu är arbetet igång, och om cirka två veckor ska det gå att tanka E85 på mackarna vid Stenkumlaväg och Broväg.
E85-pumparna är en liten pusselbit i arbetet att nå uppsatta energimål. Kommunfullmäktige antog i december planen Energi 2010, där vägen för att nå en säker, tillräcklig och koldioxidneutral energianvändningen 2025 stakas ut.
- Miljövänligare transporter måste till om vi ska nå målen. Vi behöver flera goda exempel. E85 är ett, säger Bengt-Olof Grahn.
För att uppnå målen krävs återgärder inom många områden. Förra veckan samlades förvaltningschefer och politiker till en temadag om miljöarbetet.
- Det kändes väldigt positivt. Energiplanen har tagits emot väl, det känns som om kommunledningen har idéer och en tro på arbetet, säger Bengt-Olof Grahn.
Etanol och biogas
Den lokala energiproduktionen måste öka om målen ska nås. Vindkraften är på väg att byggas ut, och när elproduktionen snart överstiger öns behov krävs en ny elkabel mellan Gotland och fastlandet för export av energi från ön.
- Det finns försök med att lagra vindkraftsenergi som vätgas. I den formen skulle energin även kunna användas som fordonsbränsle, säger Bengt-Olof Grahn.
Lokal produktion av etanol har diskuterats, främst med sockerbetor som råvara. Bengt-Olof Grahn tror att man inom kort har teknik för framställning av etanol ur skogsråvara. Men han ser hellre en satsning på biogas. Kommunen har i flera omgångar ansökt om stöd från Klimatomställningsprogrammet (Klimp) för att starta försök av lokal produktion och försäljning av fordonsgas. Den senaste ansökan lämnades in i december och beslut väntas nu i maj.
Gotland är inte bara del av landet som producerar mest vindkraft, ön har även störst solfångaryta per invånare. Men även solenergin måste tas tillvara bättre framöver. Bengt-Olof Grahn vill att nyproducerade fastigheter förses med solfångare, och är inte främmade för att ett sådant krav skrivs in i till exempel detaljplaner.
Cementa
Gotland har stora utsläpp av växthusgaser per capita, mycket beroende på sten- och cementindustrin. Gotländska miljöredovisningar har därför ofta två kolumner; en exklusive Cementa och en med fabrikens utsläpp inräknade. Tillverkningen av cement är energikrävande, för att framställa ett ton krävs cirka 900 kWh värme. I processen frigörs stora mängder koldioxid som funnits lagrad i kalkstenen.
- Jag tycker vi har en bra diskussion med Cementa. Företaget har haft energiplanen på remiss. De har gjort mycket för att få in förnyelsebara bränslen i produktionen.
- För att minska utsläppen av den koldioxid som finns i kalkstenen krävs en ny processteknik. Den delen är nog svårare att åtgärda, säger Bengt-Olof Grahn.
Bland annat har Cementa och Vattenfall i ett gemensamt projekt byggt ett system där överskottsvärme används för att driva ångturbiner.
Cementa deltar också i regeringens frivilliga program för energieffektivisering, och arbetar även för att öka andelen biobränsle i uppvärmningen.