Bärgningen av Estonias bogramp kan ge fler svar

Dykare har lyckats få upp Estonias bogramp. Nu fraktas rampen till Paldiski för nya undersökningar. Gotlänningen Jonas Bäckstrand, utredningsordförande vid Statens haverikommission, hoppas på fler svar om olycksförloppet när Estonia förliste.

Estonias bogramp lyfts ombord på Viking Reach, efter att ha grävts fram på botten.

Estonias bogramp lyfts ombord på Viking Reach, efter att ha grävts fram på botten.

Foto: Magnus Lejhall/TT

Gotland2023-07-25 13:36

Natten mot tisdagen lyftes Estonias bogramp ombord på Viking Reach, fartyget som använts för de senaste undersökningarna av det förlista fartyget. För att inte ytterligare skada rampen fick den grävas fram i bottenmassorna på 80 meters djup.

undefined
Bärgningen av bogrampen från vraket Estonia. Fotograferat ombord på fartyget Viking Reach, på plats vid förlisningsplatsen för undersökningen av fartyget Estonia.

Snart 30 år sedan har gått sedan M/S Estonia förliste den 28 september 1994 på öppet hav på väg från Tallinn till Stockholm. 852 av de som befann sig ombord miste livet i fartygskatastrofen, däribland sju gotlänningar. Blott 137 personer överlevde förlisningen.

– I vårt arbete för att knyta upp lösa trådar ingår bland annat nya intervjuer med överlevande, säger Jonas Bäckstrand, gotlänningen som är utredningsordförande och biträdande generaldirektör för Statens haverikommission.

undefined
Jonas Bäckstrand, Statens haverikommissions utredningsordförande, framhåller betydelsen av hårt berg som Estonia träffade på botten när hon sjönk.

Bärgningen av rampen hoppas han ska ge ökad förståelse för hur vatten kunde tränga in på Estonia.

– Rampen är väldigt skadad, men strukturen är intakt, säger Jonas Bäckstrand.

Bogrampen fraktas nu till Paldiski, då Estland var fartygets flaggstat. Fördjupade studier ska genomföras. Jonas Bäckstrand uppger att det han hittills sett av rampens skador tycks stämma med det förlopp som haverikommissionen angav.

En av de insatser som gjordes från Viking Reach vid vraket var att dykare videodokumenterade på bildäck. Så långt det var möjligt, med tanke på svårigheterna att ta sig fram.

– Sikten var lite besvärande, men en del är av bra kvalitet. Och sedan förra sommaren har vi ju tusentals bilder, kommenterar Jonas Bäckstrand.

Efter de undersökningar som nu gjorts tror han att det är svårt att få fram mer fakta genom fysiska undersökningar av vraket. 

– Nu blir det ett omfattande skrivbordsarbete. Och så har vi tagit en hel del prover som ska analyseras.

Metallurgiska prover? Bergartsprover?

– Ja, det och mer därtill, svarar Jonas Bäckstrand.

Vad skulle du på det här stadiet säga är den viktigaste iakttagelsen från den senaste veckans arbete?

– Jag skulle säga att undersökningen tycks verifiera att skadorna på skrovet uppstod när Estonia träffade botten. Bergarten, som ska analyseras närmare, är hård.

Det var efter uppgifter i en dokumentär från 2020 som Estlands olycksmyndighet bestämde sig för att inleda en ny utredning. I den deltar Statens haverikommission och Finlands olycksutredningscentral.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!