En vän i nöden

Det var en mycket tidig morgon hemma hos Inger och Anders Mattsson i Hablingbo. Inger skulle med flyget, men också Anders var uppe. Då upptäckte Anders att det var någon ute i garaget. Han gick ut och möttes av en inbrottstjuv som viftade mot honom med något som såg ut som en pistol.
Tjuven rusade iväg. Polisen kom. Med hundarnas hjälp hittade polisen både mannen och hans stöldgodsfyllda bil och sedan kunde en stor inbrottshärva nystas upp. Mannen dömdes och hamnade i fängelse.
Men för Inger Mattssons del tog det inte slut där. Hon, som ofta var ensam hemma med barnen i det avsides belägna huset i Hablingbo, tyckte att det plötsligt blev olustigt att vara ensam. Och fast det har gått många år sedan den där morgonen när tjuven bröt sig in i Mattssons garage, så tycker hon fortfarande inte hon att sova ensam i huset.
Den händelse, som Gotlandstidningarna förmodligen bara redogjorde för i korthet, har fortfarande inverkan på Ingers liv.
- Jag har blivit en riktig kruka, det var jag inte förr, berättar hon.

1994
Sedan 1994 har Inger Mattsson arbetat för Brottsofferjouren, BOJ, på Gotland. Hon bestämde sig för bli en av BOJ:s stödpersoner när hon och Anders flyttade från Hablingbo till stan. Det var inte frågan om hon skulle jobba med något ideellt, utan vad hon skulle arbeta med, för Inger är en verklig föreningsmänniska.
De senaste sju åren har Inger Mattsson varit ordförande för Brottsofferjouren Gotland och när regeringen för några år sedan fastslog att det skulle finnas vittnesstödjare på alla tingsrätter och hovrätter i landet - då engagerade sig Inger också i den frågan. Hon är samordnare för vittnesstödjarna och den person som ser till att det finns en vittnesstödjare på tingsrätten alla de dagar då det finns vittnen som behöver stöd.
Det händer att Inger går in och arbetar som stödperson och vittnesstödjare själv, men i regel är det mest hon som "håller i trådarna" och ringer in de frivilliga som har utbildats för att kunnat stödja vittnen och brottsoffer. Det är ett viktigt arbete de utför, tycker Inger:
- Inom Brottsofferjouren möter stödpersonerna ofta en stor tacksamhet över att det finns någon som bryr sig. Många behöver få tala om det som har hänt med någon som har tystnadsplikt.
- Och de som ska vittna behöver vara lugna och trygga för att kunna ge ett bra vittnesmål. De flesta är oerhört rädda när de kommer till tingsrätten. Det finns en djupt rotad respekt för rättegångar och domare.

Neutral
Vittnesstödjaren måste hålla sig neutral och ska inte tala om målet med vittnet. Hans uppgift är i stället att informera vittnet om vad det är som händer i rättssalen och ge stöd. Brottsofferjourens stödpersoner får höra mer och många gånger är det riktigt sorgliga berättelser.
- Jag tycker att det är riktigt tungt att höra om hur kvinnor blir misshandlade och det finns barn med i bilden. Barnen är också brottsoffer. De bär med sig allt vad de får höra och bevittna.
Men som stödperson kan man inte bara tycka synd om. Inger hoppas att de också lyckas förmedla någon slags hopp till alla som de talar med.
Kvinnomisshandel är ett vanligt brott. Andra återkommande brott är exempelvis hot som framförs via sms eller män som överträder besöksförbud. De upprepas gång på gång.
- Många av de som drabbas säger att de tycker att det verkar som att polisen inte bryr sig. De anmäler och anmäler, utan att någonting händer. Det här är en sådan sak som vi kommer att ta upp med polisen när vi träffar dem nästa gång, berättar Inger.

Bra utbildning
För att kunna vara en bra vittnesstödjare eller stödperson till brottsoffer behöver man ha bra utbildning. Inger Mattsson brukar försöka ordna till utbildningar, trots att man har mycket små resurser till sitt förfogande. Under hösten kommer det att genomföras utbildningsdagar kring våld i nära relationer och hedersrelaterat våld.
- Jag gillar att vara idéspruta och fixa utbildningar, berättar hon.
Det är regeringen som har bestämt att det ska finnas vittnesstödjare vid alla tingsrätter och hovrätter. Ändå får de som ställer upp inte någon ersättning.
- Det är tur att det finns folk som vill arbeta ideellt. Tänk, så mycket pengar vi spar, konstaterar Inger.
Men det får ändå vara gränser för idealiteten. Just nu jobbar Inger får att vittnesstödjarna åtminstone ska få bilersättning och en lunchkupong.
- Man behöver ta hand om de vittnesstödjare vi har, annars finns det risk för att de kommer att tröttna.