Klimatförändringen innebär att växtzonerna flyttas norrut med en meter i timmen.
Det påverkar villkoren för hela det gotländska lantbruket och kräver åtgärder. Samtidigt är den största delen av alla investeringar som görs finansierade med lånade pengar.
- Ungefär 95 procent av alla investeringar är lån, säger gotlänningen Thomas Norrby, som arbetar med dessa frågor på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Redan svårt
Både växtodling och djurhållning kräver stora mängder vatten och redan i dag har man svårigheter i vissa områden.
- Flera lantbrukare i Ljugarnsområdet har kopplat in sig på det kommunala vattenledningsnätet. I dag har man det som kämpigast i kustsocknarna, där har man länge haft problem med vattenförsörjningen, säger Anna Törnfelt.
Lantbruksnäringen ställer om för att klara av en situation med mer torka, kraftigare nederbörd och ett varmare klimat.
- När betodlingen lade ner delades det ut bidrag för att bygga bevattningsdammar. Flera lantbruk har satsat på det för att kunna ta tillvara vatten under de regniga perioderna och använda det under torka, säger Anna Törnfelt.
Liten vinst
De insatser som krävs för att ställa om det gotländska lantbruket till en ny verklighet kommer att kosta.
Samtidigt kämpar stora delar av de gröna näringarna med lönsamheten inför omställningen.
Ett stort problem är att lantbruksföretagen inte gör tillräckligt stor vinst för att vara intressanta för riskkapitalbolagens investerare.
Bankernas krav på att få tillbaka sina företagslån inom en viss tid påverkar också utvecklingen.
- Lantbruket har svårt att dra till sig riskvilligt kapital. Investerarna har så högt ställda avkastningskrav att det är ointressant för dem att investera pengar här. Problemet är att banklån och riskkapital är den metod som gäller för att fördela kostnader över tid i samhället, säger Thomas Norrby.
Ointressant sektor
Riskkapitalbolagen kräver snabb och hög avkastning på de utlånade pengarna.
- Det handlar om en avkastning på 10 till 30 procent och bolagen vill kunna dra sig ur efter tre år, säger Thomas Norrby.
Villkoren gör att lantbrukssektorn är ointressant för riskkapitalbolagen.
Pengarna till nya investeringar hamnar i andra delar av ekonomin.
- Jag tror heller inte att resurserna till omställningen kan komma via skattsedeln. Staten kan inte ta hand om det här, säger Thomas Norrby.
Småbanker finns
Han tror att ett nytt ekonomiskt tänkande är avgörande för att klara finansieringen av lantbrukets omställning.
- Det handlar om en annan uppfattning om vad avkastning är. En mer långsiktig syn, helt enkelt, säger Thomas Norrby.
I dag finns medlemsägda banker som Jak-banken och Eko-banken som sysslar med utlåning utan höga avkastningskrav. Men jämfört med riskkapitalbolag och storbankerna har de en marginell position i bankvärlden.