NĂ€r jag var barn hatade jag att dansa runt midsommarstĂ„ngen. Sedan mer Ă€n 20 Ă„r har jag istĂ€llet skaffat min egen midsommartradition â och det redan veckan innan midsommar. Att som journalist fritt fĂ„ vĂ€lja intervjuperson bland alla spĂ€nnande mĂ€nniskor med Gotlandsanknytning Ă€r en lyx. SkĂ„despelare och företagsledare, alla har sjĂ€lvklart tackat ja till att vara gĂ€st i GA:s midsommarkrans. För det Ă€r mitt enda krav: Midsommarkrans pĂ„ och stor bild pĂ„ förstasidan och ett uppslag i tidningen â med spĂ€nnande lĂ€sning under midsommarhelgen.
Det har varit Sven Wollter och Eva Röse, Andreas Nilsson och Lennart Hellsing, Yvonne Lombard och Mari Jungstedt. Listan Àr betydligt lÀngre Àn sÄ. De första Ären var jag bara kransbindare, chaufför och fotograf, numera Àr det jag som ocksÄ skriver.
Morgonen inleds med jakten pÄ blommor. Jag vet precis vad som behövs, och var de vÀxer. Basen i en stadig krans som tÄl en fotosejour Àr blÄeld och gulreseda. I den binder jag in blommor frÄn vildros och prÀstkrage, en och annan blÄklocka, vallmo eller vad jag mer kan hitta.
Med en krans pÄ sitt huvud slappnar de flesta av och intervjuerna har utan undantag varit fantastiska. à rets midsommargÀst Hanna Wiman Àr inget undantag. Hon vÀnder pandemin och ett tungt Är ryggen och vÀxer sÄ att sÀga pÄ insidan. Inget kan vÀl vara mer hoppfult Àn att livet och mÀnskligheten gÄr vidare!
Trevlig lÀsning önskar jag dig, med hopp om en riktigt glad sommar!