En historisk dag

-Fredag som måndag, vi träffas alltid den första augusti och det alltid hundratals svenskby-ättlingar som reser hit till Roma varje år, säger Christina Knutas från Bäl. Det som firas är invandringen till Sverige år 1929, då runt 300 personer återvände från Gammalsvenskbyn i Ukraina till sina rötter i Sverige. För drygt 200 år sedan kom svenska bönder från det som är nuvarande Estland, till södra Ukraina och slog sig ner vid floden Dnjepr. Fördrivna från Dagö i Östersjön anlade de Gammalsvenskbyn och här levde de fram till år 1929. Överlevde och byggde en by
De behöll sitt svenska språk, gick i svensk skola, svensk kyrka och gifte sig med varandra. Trots misär, deportering och svält, lyckades de som överlevde bygga en by som stod intakt. Så, för nästan 80 år sedan emigrerade de flesta till Sverige. Mottagandet i Sverige var inte det bästa och det resulterade i att svenskbyborna spridde sig; de flesta bosatte sig på Gotland och övriga delar av landet, men ungefär en tredjedel återvände till Gammalsvenskbyn och Stalins Sovjet. Vad som hände dessa, runt 300 personer, återvände på 1930-talet, finns det ett antal berättelser om. Andrej Kotljarchuk är historiker vid Södertörns högskola i Stockholm. Han deltar i det projekt som väntas utröna vad som hände med Gammalsvenskbyn under Stalintiden. -Dessa människor mötte tortyr, deportation och allmän misstänksamhet när de kom tillbaka till Ukraina. 70 gammalsvenskar dödades under ett år. Svenskar var lika med tyskar för Sovjet och därmed fienden, menar Andrej Kotljarchuk. Projektetet heter Swedish Colony in Ukraine och finansieras med medel från den svenska statliga Östersjöstiftelsen. Det väntas leda fram till ny, unik, forskning kring svenskbyn. -Böckerna som finns idag är gamla och bygger på muntliga källor från Sverige. Just nu håller en lingvist från Moskva, Alexander Mankov, på att sammanställa en ordbok i gammalsvenska, säger han. Paraleller med gutamålet
Andrej Kotljarchuk liknar gammalsvenskan vid vilken svensk dialekt som helst - men med ukrainska, estländska och lettiska låneord. Han drar paralleller med gutamålet, varifrån gammalsvenskan har tydliga inslag. -Språket är viktigt att bevara och uppdatera. Men ännu viktigare är att uppmärksamma den etniska rensning som dessa svenskar faktiskt utsattes för. - I Sverige vet vi inte alls lika mycket om första och andra världskriget som östeuropéerna gör. Det är därför vårt projekt utgår från svenskbyn i Ukraina och av vad de har att berätta. Sammanlagt är vi sju forskare från Sverige, Ukraina och Ryssland som genomför denna unika studie. Få kan det svenska språket
Idag är det väldigt få gammelsvenskar i Ukraina som kan det svenska språket och ännu färre kan prata riktig gammelsvenska. Det som så noga bevarats under 200 år, raserades på Stalins tid under 1930- och 1940-talet. Svenska kyrkor och skolor lades ner. Folk förbjöds tala svenska. -Man säger idag att inga svenskar dödades av kommunisterna men det stämmer inte, säger Andrej Kotljarchuk. Han menar att emigranterna till Östeuropa förtjänar en större plats i historieberättandet och det är därför man gör de här studierna i svenskbyn. -Utvandringen av gammelsvenskarna västerut till Kanada är vida känd. Och till det borde sägas att de emigranterna assimilerades snabbare är de som for till öst. Nästan ingen i Kanada pratar ett ord svenska. Varför det är så vi vill ta reda på, säger Andrej Kotljarchuk.

En historisk dag

I går firade de nationaldag. På Gammalsvenskbygården i vid Roma kyrka samlas varje år släktingar till emigranterna från Ukrainas svenskby.