En djurrättsaktivist som älskar kött

Jan Emanuel Johansson var lite provokativ i början av sin föreläsning. Han presenterade sig som djurrättsaktivist och ställde frågan varför man engagerar sig för djurens rätt när så många människor i världen lider.
Ska man gnälla om djur då det ligger sönderskjutna människor i Irak? undrade Jan Emanuel Johansson.
Människor är också djur, fick han till svar från en av eleverna.
Nål i ögat
Jan Emanuel Johansson påpekade att alla som har känslor kan känna lidande. Som ett exempel frågade han eleverna om de tror att det gör ont på en råtta om man sticker en nål i ögat på den.
Gör det mer ont på Stefan här, än på råttan? undrade Jan Emanuel Johansson och pekade på en elev.
Nu tvingas vi tänka! sa han.
Själv törs jag inte svara eftersom jag aldrig har varit råtta och aldrig har varit Stefan, klargjorde Jan Emanuel Johansson.
Han berättade att han själv äter kött ibland och att han är medveten om var hans skor kommer ifrån. Han klargjorde sin grundinställning: att vi har ett ansvar för alla levande varelser på jorden och att vi borde agera för att få ner lidandet både bland människorna och djuren.
Jan Emanuel Johansson frågade om vi människor har rätt att, bara för att vi är starka, föda upp djur för deras pälsar eller att droppa smink i deras ögon?
Jesus skulle grina om han såg hur vi behandlar djuren i dag. Att vara kristen på ett praktiskt sätt är som att vara sosse. Det är ett sätt att leva. Man vill få ner lidandet så att så många som möjligt får det bättre, även djuren, sa Jan Emanuel Johansson.
Älskar kött
Han sa också att han definierar sig själv som djurrättsaktivist trots att han äter kött. Detta förklarade han med att djur och människor är fullständigt olika.
Jag älskar kött, men köttet utan lidande är sällsynt. Min vision är att äta kött från djur som inte har varit utsatta för lidande, sa Jan Emanuel Johansson.
Han påpekade också att ett vegansamhälle utan köttproduktion skulle medföra att det inte längre skulle finnas några kossor och grisar.
Jag tror att det är mera lyckligt för dem att få existera, uppleva det som är bra och sen bli dödad för att bli mat, sa Jan Emanuel Johansson.
Han frågade eleverna om de trodde att det skulle innebära lidande att bli skjuten i huvudet?
Jag tror inte att man lider ett dugg av att plötsligt bli skjuten i huvudet, sa Jan Emanuel Johansson.
När det gäller djurens rättigheter ville Jan Emanuel Johansson hålla fram två saker: djuren ska inte utsättas för lidande och de ska ha rätt till sitt naturliga beteende.
Skaffa gårdsslakterier och skjut kossan! Visst blir det billigare med löpande band men hellre dyrare kött om kossorna har det bättre, sa Jan Emanuel Johansson.
Meste djurrättsaktivisten
Jan Emanuel Johansson kallar sig för djurrättsaktivist men vill inte bli sammanblandad med de som släpper ut minkar ur burar.
Det är dårskallar! konstaterade Jan Emanuel Johansson. De inser inte att minken inte har någon naturlig del i vår natur. Minken sabbar fåglarna.
Han framhöll också statsminister Göran Persson som Sveriges meste djurrättsaktivist.
Kan det vara möjligten tjock tråkig politiker? sa Jan Emanuel Johansson.
När Göran Persson sa att han hade betänkligheter inför att äta kött så legitimerade den lilla frasen djurrättstänkandet och att man inte behöver vara vegan för att bry sig om djuren.
Om minkfarmar sa Jan Emanuel Johansson:
Det vore bättre att ha en rockknapp där det står "hög status, jag är rik" istället för att skaffa sig en päls.
Han sa att den lilla buren där minken lever ska jämföras med minkens naturliga revir som omfattar tre kvadratkilometer.
En av eleverna undrade om inte minken, liksom vi människor, är duktig på att anpassa sig till de förhållanden som råder?
Jan Emanuel Johansson svarade att det skulle ta 10000 år för minken att anpassa sig till sådana förhållanden.
Grisarna, däremot, har inte sitt naturliga behov längre. De är domisticerade, anpassade bara för att vi ska få kött, sa Jan Emanuel Johansson.