– Om en sån här träffar är det nog godnatt, säger arkeologen Per Widerström på Gotlands Museum.
Han håller upp den blykula som Elmer Langhammer, 12 år, hittade när han var ute tillsammans med sin klass på en guidad tur i Visby.
Det var i närheten av det gamla tjärkokeriet vid Kajsartornet i Visby som han såg något sticka upp ur marken. Han plockade upp den runda "stenen" och tog med den hem.
– Jag trodde inte att det var något speciellt, jag trodde bara att det var en sten, säger han.
Men Elmers pappa Daniel Langhammer, som är arkeolog, tyckte att ”stenen” verkade intressant och tog med den till länsstyrelsen. Vid närmare efterforskning visade det sig vara en blykula som troligtvis är skerpentin-ammunition från 1400- eller 1500-talet.
Kulan skickades till Riksantikvarieämbetet och sedan vidare till Gotlands museum som kommer att förvara den i sin vapensamling i arkivet.
– Vad jag tänker mig är att den skjutits med såna där vapen från båtar där man skjuter från relingen. Det behövs ett stort gods för att kunna skjuta såna här kulor, det var nog inget man kunde hålla i handen, säger Per Widerström.
Kulan är tung, den väger nästan ett halvt kilo och är 4,5 centimeter i diameter.
Fyndet är ovanligt och därför extra intressant menar Per Widerström.
– Om vi gör en utställning om krig är det möjligt att den kommer att användas men i första hand är den intressant för forskare som vill komma och titta. Vi har inte riktigt något sånt där i våra samlingar, säger han.
Inne i museets arkivs vapensamlingar finns bland annat en kanon från den dansk-lybska flottan som ankrade utanför Visby 1566 när en storm rev loss fartygen som sjönk till botten. Pjäsen är flera meter lång.
– Utloppshålet på den är inte mycket större än den kulan, säger Per Widerström.
En teori som Elmer Langhammer hört är att kulan kanske kan ha använts för att skjuta mot det gamla tjärkokeriet som också använts som försvarsanläggning.
– Det fanns mindre katapulter, säger Elmer Langhammar.
Något som talar emot att kulan ska ha skjutits mot en stenbyggnad som det gamla tjärkokeriet är att den är relativt rund och intakt.
– Man ska nog vara nära om den ska kunna göra skada på ett stenhus, och då borde man se en träffyta på kulan, säger Per Widerström.
Per Widerström plockar fram ett tungt gevär från 1800–1900-talet ur vapensamlingen. Elmer Langhammer orkar precis lyfta bössan till axeln trots att just detta vapen troligen är mycket mindre än de som använts till hans kula.
– De vapen man använde var ganska farliga eftersom de kunde explodera. Det var lika farligt att stå bakom som att stå framför dem, säger Per Widerström.
Han menar att det är svårt att säga var kulan kommer från, den kan ha skeppats hit och legat i ett vapenförråd. Kajsartornet har liksom Kruttornet troligtvis använts som förvaringsrum för krigsmaterial.
– Kulan är av bly, jag skulle gissa att den inte är gjord på Gotland men det är möjligt att man tagit hit saker av bly och smält om dem, säger Per Widerström.
Om kulan använts till vapen som sitter på relingen på fartyg kan det också vara så att den är tänkt att användas för att skjuta sönder andra fartygs segel.
För sitt fynd har Elmer Langhammer fått 500 kronor i hittelön.
– Jag ska nog spara pengarna, säger han.