Eleverna på norr fyller inte två skolor
Sex av sju partier i kommunfullmäktige vill ha kvar två högstadieskolor på norra Gotland om elevunderlaget är tillräckligt stort. Men Slite och Fårösund har inte tillräckligt många högstadieelever.
December 2008. Hundratals barn och föräldrar från norra Gotland demonstrerade mot förslaget att slå samman högstadierna i Slite och Fårösund. Alla ville markera skolans värde för bygden. Arkivfoto: Henrik Radhe
Foto: Henrik Radhe
Men därmed är löftet inte särskilt bindande - för varken Slite eller Fårösund har tillräckligt många högstadieelever. Elevantalet har minskat och många väljer någon av högstadieskolorna i Visby.
Spränger budgeten
För att små skolor ska kunna leva upp till elevernas rätt till behöriga lärare i alla de ämnen som finns på schemat bidrar kommunen med ett regionalt stöd till alla högstadier som har färre än 170 elever. De får 29 000 kronor för varje elev som fattas upp till detta bryttal.
Skolan på Gotland har för flera år sedan fått en ramförstärkning på drygt två miljoner kronor till hela det regionala stödet, men det täcker inte de summor som det handlar om i dag:
Solklintskolan, som hade 114 elever när den senaste budgeten arbetades fram, får 1,6 miljoner kronor i regionalt stöd. Fårösundskolan, som hade 107 elever, får 1,8 miljoner. Klinteskolan, som ganska nyligen passerade gränsen för bidrag får 0,9 miljoner kronor.
Dessutom ska barn- och utbildningsförvaltningen också täcka kostnaderna för alla de F-6-skolor som har blivit för små.
Förstår kritiken
- Utan det regionala stödet skulle vi få det svårt, säger Eva-Karin Rönnfors, som är rektor på Fårösundsskolan.
Men stödet har flera gånger ifrågasatts. Sliterektorn Anna-Lena Ahnell förstår kritiken:
- Jag förstår om Visbyskolorna är kritiska. Pengarna måste tas ju någonstans ifrån, säger hon.
Anna-Lena Ahnell kan se både för- och nackdelar med att samla resurserna till en skola. Det skulle betyda längre skolväg för många och ett rejält bakslag för Fårösund eller Slite, men man skulle också få mer resurser till undervisning.
- Men samtidigt är det ju inte säkert att den kommunala skola som blev kvar skulle få behålla barnen.
- Det kan ju också startas en friskola, säger Anna-Lena Ahnell.
Så jobbar vi med nyheter