Ekstafynd löser stenåldersgåta

- De här fynden har spelat en stor roll, vi har jämfört deras dna med stenåldersmänniskor från andra platser när vi dragit våra slutsatser, säger Mattias Jakobsson, evolutionsbiolog och en av två ansvariga för studien.

I det senaste numret av tidskriften Science presenterar ett svensk-danskt forskarteam nya slutsatser om en av de mest omdebatterade händelserna i människans historia.

- Det intressanta och överraskande var att stenåldersbonden och jägar-samlare från samma tid hade helt olika genetisk bakgrund och levde sida vid sida i över 1 000 år, för att slutligen blanda sig, säger Mattias Jakobsson.

Jägare och samlare
De skelett som hittats vid den stora utgrävningen i Ajvide har varit mycket viktiga i studien.

- De som levde vid den här boplatsen för 5 000 år sedan var jägare och samlare. Eftersom utgrävningen är både omfattande och noggrant gjord kan man vara säker på att de här individerna tillhört just den kulturen, säger Mattias Jakobsson.

Avancerad dna-teknik
I studien har forskargruppen använt sig av fyra skelett från människor som levde på Gotland och på fastlandet för 5 000 år sedan. Med hjälp av avancerad dna-teknik har man jämfört detta med genetisk data från nu levande personer.

- Den visar att gotlänningarnas dna är precis som i resten av Sverige. Den är en blandning av gener från jägar-samlarkulturen och från stenåldersbönderna, säger Mattias Jakobsson.

Studien visar att jordbruket kom med människor som vandrat norrut från Medelhavsregionen. Forskarnas jämförelser visar att stenåldersbönderna har genetiska likheter med dem som bor kring medelhavet i dag.

- De som har mest genetiska likheter med jägar-samlarfolket är de som kommer från norra Sverige, Finland och Ryssland. Gotlänningarna är som de flesta svenskar och européer, en blandning av båda, säger Mattias Jakobsson.

100-årig debatt
Jordbruket utvecklades i Mellanöstern för cirka 11 000 år sedan och hade nått större delen av den europeiska kontinenten för 5 000 år sedan. Hur spridningen gick till och hur den påverkade människorna i Europa har debatterats av forskare i nära 100 år. Tidigare studier har byggt på mycket små mängder data och inte kunnat ge några entydiga svar.

Nu finns ett svar. Och det kommer från människor som bott i Ekstatrakten på stenåldern.