Ekokommunen kammade noll igen
Ekokommunen Gotland får inte del av Naturvårdsverkets 363 000 000 kronor för lokala klimatinvesteringsprogram???i år heller.Det innebär försämrade villkor för ett antal planerade och redan påbörjade projekt. Bland annat den starkt miljöprofilerade kongresshallen...
? Vi var inte tillräckligt koldioxideffektiva. De kom fram till att andra hade bättre åtgärder och att pengarna skulle göra mer nytta där, konstaterar kommunens ekostrateg Helena Andersson.
Hur de årliga miljömålen skulle redovisas var otydligt, däremot berömdes kommunen för att frågorna har stark politisk förankring.
I år sökte Gotlands kommun 15,6 miljoner kronor till 12 projekt. Totalt inkom 89 ansökningar om 2,6 miljarder kronor. De granskades av Naturvårdsverket, Boverket, Energimyndigheten och Vägverket. Den 18 november fördelade Rådet för investeringsstöd 363 miljoner kronor till exempelvis rötning av avfall till biogas, övergång till biobränslen, energieffektivisering, utbyggnad av fjärrvärme och lokal information om klimatfrågan.
Gotland fick inga pengar.
Inte tillräckligt viktiga
Naturvårdsverkets Klimphandläggare kunde under gårdagen inte nås och kommentera varför. En smått bedrövad Helena Andersson misstänker dock att det återigen är så att de satsningar som anses vara viktigast på Gotland, inte är de som i det här sammanhanget bedöms ge tillräckligt stor minskning av klimatpåverkan.
Enligt Andersson innebär de uteblivna medlen att de flesta projekten får bantas ner. Så verkar bli fallet med delar av kongresshallen. Den har ju lanserats som extremt energieffektiv, med ett i stort sett självförsörjande system baserat på våg-, vind-, sol- och termisk energi. Man hade sökt 4 miljoner kronor, 29 procent av budgeten för miljöanpassningen av byggnadens energisystem.
??Får man inga stödpengar kanske man inte kan genomföra allt man vill göra. Byggnaden kanske inte blir så intressant ur miljösynpunkt som man hade tänkt sig, tror Andersson.
Projektet för utökad soluppvärmning av turistanläggningar ser också ut att falla. Privata fastighetsägare kan få bidrag för att installera solvärme, men inte turistföretag. Målet var att kunna ge även dessa solvärmestöd.
? Det är jättesynd att vi inte får pengar till det. Det skulle ge en bättre miljöprofil till hela turistnäringen på Gotland.
Blir ingen sluss
Företaget Ilexpressen får inga pengar för att bygga en sluss för minskad värmeförlust i lokalen för lastning och lossning. Projektet där Ångpanneföreningen Industriteknik vill avsalta havsvatten med hjälp av ett vindkraftverk på en gård på södra ön blir kanske inte alls av.
Pilotprojektet skulle öka dricksvattentillförseln på södra Gotland och demonstrera en teknik som kunde spridas vidare i Sverige och övriga världen. Sökt bidrag var 1 032 500 kronor, 30 procent av budgeten.
Planerna på utökad energirådgivning, miljöanpassning av idrottsanläggningar och en kampanj för bättre resvanor drabbas också, liksom alternativ uppvärmning och energieffektivisering av kyrkor.
? Det är ett intressant projekt som Högskolan har velat genomföra i många år. Kyrkorna och många andra K-märkta byggnader har stora ytor som ska värmas upp under kort tid, så har vi kulturarvet att ta hänsyn till. Åtgärderna kanske kommer att kunna genomföras, men man kommer inte att kunna utvärdera och sprida kunskaperna vidare på samma sätt.
Strimma hopp
Det finns förvisso fortfarande en strimma av hopp om gotländska Klimppengar. Potten består av 482 miljoner kronor, men Naturvårdsverket fick i budgetberedningen bara bemyndigande att dela ut 363 miljoner kronor på den här sidan årsskiftet.
Om resterande 119 miljoner ska delas ut avgörs antingen av regeringens regleringsbrev i slutet av december, eller av beslutet om tilläggsbudgeten i juni 2005. Den förmodat sista möjligheten att söka Klimpbidrag blir hösten 2005, med beslut om bidrag i början av 2006.
Så jobbar vi med nyheter