EGH förlorade allt i tvisten med Betodlareföreningen

Domen innebär också att EGH-Engman Group Holding AG förpliktigas att betala Gotlands Betodlareförenings, GBF, rättegångskostnader på 267747 kronor, varav 188000 kronor är ombudsarvode.
EGH yrkade vid rättegången att GBF skulle ersätta det schweiziska bolaget med sex miljoner kronor för ett avtalsbrott som inneburit att ett sockerbruk för ekologiskt socker aldrig kommit till stånd på Gotland.
Gotlands Betodlareförening har under hela tiden tvisten pågått hävdat att det aldrig ingåtts något avtal om sockerbruksprojektet.
Vidare hävdade betodlarna att ett sådant avtal skulle vara ogiltigt eftersom det strider mot lagen om ekonomiska föreningar. Och det strider dessutom mot föreningens stadgar.
Tingsrätten konstaterar i sin bedömning att EGH:s Rune Engman och företrädare för GBF träffats vid ett begränsat antal tillfällen.
Det är inte styrkt att ordet avtal använts annat än vid det sista mötet. Då hävdade Rune Engman att ett avtalsbrott begåtts.
Enligt Rune Engman skulle ett avtalsförhållande utvecklats successivt i överläggningarna om att starta sockerbruket.
<span class=MR>Diffust</span>
Men enligt tingsrätten har han endast diffust eller inte alls kunnat ange var och när överenskommelserna ingåtts.
Det är till och med dunkelt om avtalsparten på kärandesidan varit EGH eller Rune Engman själv.
Tingsrätten pekar vidare på att det inte framkommit annat än att Rune Engman ensidigt bestämt aktiekapitalets storlek och fördelning först vid någon av de senaste sammanträffandena mellan parterna.
Tingsrätten skriver:
¿Vidare synes GBF först vid rättegången blivit varse att EGH, som apportegendom, förutom know-how värderat till 2,5 miljoner kronor, ansett att en bonus på 3,5 miljoner kronor, som Rune Engman påstått sig berättigad till, skulle ingå.
Alldeles oavsett frågan om sådan apportegendom skulle ha godkänts, tyder detta inte heller på någon långt gången gemensam partsavsikt."
Tingsrätten slår fast att någon successiv uppbyggnad av ett avtalsförhållande inte styrkts av EGH.
Detta framstår också som förklarligt eftersom GBF aldrig varit övertygad om idén från EGH:s sida om ett nytt sockerbruk, skriver tingsrätten.
Tingsrätten noterar vidare att omställningen till ekologiskt socker var föga realistisk med hänsyn till dels arealåtgången dels det arbetskraft som skulle krävas.
Rune Engmans uppgifter om hur detta skulle lösas ter sig verklighetsfrämmande, anser tingsrätten.
Vid en sammanvägning av alla omständigheter anser tingsrätten att EGH inte visat att parternas förhållande nått längre än till ett planeringsstadium. Och det är inte styrkt att GBF gjort några bindande tillkännagivanden att gå in i projektet och bilda ett aktiebolag tillsammans med EGH. Vid rättegången framkom det att Rune Engman planerat att köpa ett sockerbruk i Tjeckien eller Taiwan för 600-700 miljonor kronor. Och att det skulle kunna uppföras på Gotland inom tre års tid.
Bygget skulle kunna ske på en tomt som Cementa erbjudit sig att ställa upp med nära hamnen i Slite.
Problemet med att få fram den mycket stora arbetsstyrka som skulle behövas under säsongen skulle lösas genom att flyga in arbetare från Grekland eller Polen med Sterling Airways. Resor som Rune Engman vid rättegången liknade vid något slag av ¿arbetssemester".
Enligt de av EGH skisserade planerna skulle alltså GBF tillföra sex miljoner kr i aktiekapital och EGH know-how tillsammans med insatser för projektering värderas till lika mycket.
<span class=MR>Enbart vinstintresse</span>
Rune Engman avsikt har hela tiden varit att han skulle sälja sin del i bolaget till GBF så fort verksamheten kommit igång. Något intresse av att delta i själv driften av anläggningen har han aldrig haft.
Hans slutliga mål med projektet måste således ha varit att inkassera den vinst som skulle uppkomma vid försäljningen, noterar tingsrätten.