Egen havre sprider vÀrme vid Nickarve
Hemma hos familjen Lars och Carina Thomsson vid Nickarve i VÀnge, sprids en behaglig vÀrme dÀr egen hÀrd, verkligen Àr guld vÀrd.Ved? Flis? Pelleteldning? Nej, pannan matas med havre! Det började med att jag höll pÄ att fÄ mina lungor helt fördÀrvade av mögel och damm frÄn 20 Ärs flishantering, berÀttar Lars Thomsson.
Valet av energislag föll alltsÄ pÄ havre som odlas pÄ egen mark. à rskostnaden blir drygt 17000 kronor för att vÀrma huset pÄ 200 kvadratmeter.
Tolv, tretton ton gÄr Ät och hela anlÀggningen Àr nÀstan helt automatiserad. Tunnan med aska ska bÀras ut. Och sÄ ska fickan med havre fyllas sju, Ätta gÄnger om Äret. SÄ mycket mer Àr det inte
<span class=MR>Sjuk av flishanteringen</span>
Det som Lars drabbades av kallas fliseldarsjuka och Àr nÄgot som allt fler insjuknar i, i takt med att fler ocksÄ eldar med flis. I flisen frodas mögelsporer som tillsammans med dammet kan ge allvarlig pÄverkan pÄ lungorna.
 NÀr det var som mest illa hade jag 43 procent kapacitet kvar pÄ lungorna. Jag mÄste sluta tvÀrt med flisen. SÄ vi körde olja i tvÄ Är och sökte efter alternativ under tiden. I pÄskas var anlÀggningen klar och har sedan dess fungerat utmÀrkt.
Lars Thomsson tycker att familjen hittat ett mycket okomplicerat sÀtt att vÀrma huset. Havren odlas pÄ vanligt sÀtt, pÄ mark som Àr klassad som EU-trÀda. Havren fÄr dÀrmed inte anvÀndas om spannmÄl till livsmedelstillverkning.
Allt som bÀrgas frÄn energiodlingen mÄste in till LantmÀnnen, vÀgas, tas prover pÄ och registreras. Sedan gÄr lasset hem igen, tippas i en lagringsficka pÄ gÄrden och med traktorskopan fyller man sedan pÄ en rÄttsÀker matarficka vid huset. DÀrifrÄn skruvas havren in till brÀnnaren.
 Billigare uppvÀrmning tror jag inte att man kan ha, sÀger en nöjd Lars Thomsson.
Han har ocksÄ lite funderingar pÄ om inte havre som energislag kan vara vÀrt att satsa pÄ i lite större skala. En bonde kan odla energihavre och skriva kontrakt med folk i trakten som installerar utrustning för att elda just havre. Bonden fyller pÄ och tjÀnar en slant, husÀgarna fÄr billig energi som pÄ köpet Àr odlad i grannskapet. NÀrproducerat och synnerligen miljömÀssigt i ekokommunens namn.
 Det hÀr kan bli hur stort som helst, spÄr han!
<span class=MR>Handfull havreeldare</span>
Det finns knappt en handfull havrevÀrmda fastigheter pÄ Gotland. Men bÄde Lars och installatören Alf Johansson vid Gotlands energikonsult, spÄr en explosionsartad utveckling av intresset för havre som ersÀttning för bÄde olja, flis och peletteldning.
 Tillsynen Àr minimal, sÀger Lars. NÀr vi körde med flis mÄste man ner och kolla minst tvÄ gÄnger om dagen. Havrepannan behöver jag bara se till tvÄ gÄnger i veckan.
Men det Àr havre och havre allenast som duger. Den som försöker stoppa i korn, rÄg eller vete fÄr problem  det fungerar helt enkelt inte.
Priset för en havreanlÀggning ligger pÄ cirka 30000 kronor inklusive ett mindre förrÄd.
Om havren tar slut dÄ?
 Man kan köra pellet tillfÀlligt, det fungerar, sÀger Alf Johansson.
LÄg investering, lÄga driftskostnader, stor bekvÀmlighet och sÄ har ju Gotland gott om odlingsbar mark.
 Vi har i dag cirka 7300 hektar uttagen mark som skulle kunna anvÀndas för energiodling med havre. Grovt rÀknat rÀcker det att odla havre pÄ tre hektar sÄ fÄr man sÄ det rÀcker för att vÀrma en medelstor villa. Om vi nyttjade arealen med EU-bidrag för havre till uppvÀrmning skulle det ge vÀrme Ät 2500 hus. Det Àr inte illa, konstaterar Lars Thomsson.
Och vill man höja blicken ytterligare rÀcker det med att konstatera att Gotland har 80000 hektar Äkermark...
Men som Alf Johansson pÄpekar  i dag finns bara brÀnnare som klarar en normalvilla. Större fastigheter skulle behöva dubblerad eller flerdubblad brÀnnarkapacitet. Tjugokilowattarna rÀcker inte till.
Och det finns en annan begrÀnsande faktor.
 Branschen har alldeles för fĂ„ installatörer. Ăven om man vill ha en havreanlĂ€ggningen eller en pelettanlĂ€ggning sĂ„ Ă€r det inte sĂ€kert att det gĂ„r att ordna, inte utan vĂ€ntan. Vi behöver utbilda mĂ„nga fler som bĂ„de kan ge rĂ„d om alternativa uppvĂ€rmningsformer och som har kunskap nog för att installera utrustningen, sĂ€ger alf Johansson.
Ett steg i riktning mot att sprida intresset för och kunnandet om vad som sker just nu inom energiomrÄdet, blir de sol- och pelletdagar som kommunen arrangerar nÀsta vecka i Klintehamn, Hemse, Slite och Visby och dÀr branschfolk sÀrskilt bjuds in. Ur ett ekokommunalt perspektiv Àr det som nu sker bÄde viktigt och nödvÀndigt.
à r 2025 ska Gotland vara sjÀlvförsörjande pÄ energi.
 Det hÄllbara tÀnkandet Àr pÄ kurs i rÀtt riktning, konstaterar Bengt-Olof Grahn pÄ ekogruppen.
Nackdelar med havre?
 Nja, det skulle vara lukten dÄ. Om man nu inte stÄr ut med att det kan lukta/dofta svagt av vidbrÀnd havregrynsgröt. Lukten av brÀnd gröt kan möjligen förhindra en expansion av havrepannor i tÀtorter.
Snack. Energi-
diskussioner vid köksbordet. FrÄn vÀnster, göran Bylund vid kommunens energikontor, vÀrden Lars Thomsson, ekostrategen Bengt-Olof grahn och till höger, energirÄdgivare Roland Tofftén.
Varmt. FrÄn röret till höger, matas havren med en skruv ner till brÀnnaren. Bekymmersfritt och billigt, dÀrtill med egen odlad havre  Lars Thomsson har hittat den perfekta uppvÀrmningsformen!
SĂ„ jobbar vi med nyheter