Fick återkrav på en krona från myndigheten

Mer än vart tredje gotländskt företag som beviljades korttidsstöd under coronapandemin har fått återkrav från Tillväxtverket. Det innebär att de behöver lämna tillbaka hela eller delar av den summa som de fick för att kunna fortsätta betala ut de anställdas löner under pandemin.

Sammanlagt har Tillväxtverket krävt tillbaka cirka 6 av de 100 miljoner som har betalats ut till företag på Gotland. Men enligt myndigheten beror de allra flesta återkrav inte på att mottagarna ska ha fuskat med korttidsstödet.

Det handlar i stället om företag som ansökte om mer pengar än vad de sedan faktiskt behövde. Antingen för att deras affärer – trots pandemin – gick bättre än väntat, eller för att anställda sade upp sig eller av andra orsaker försvann från lönelistan.

– I 99,9 procent handlar det inte om fusk, sade Daniel Schale, presskontakt på Tillväxtverket, till Gotlands Allehanda förra veckan.

Det bolag som har fått enskilt störst återkrav på Gotland är golv- och plattsättningsföretaget Karlströms golv. Av de strax över en miljon kronor som Tillväxtverket beviljade företaget krävdes sedan cirka 520 000 kronor tillbaka. Och enligt vd:n Anders Hagstedt var det något som de hela tiden hade med i beräkningarna.

– När vi först sökte pengar så uppmanade Tillväxtverket oss att söka mer än vad vi behövde, för att vara på säkra sidan, säger Anders Hagstedt och fortsätter:

– Pengarna som inte behövde användas sparade vi, för att kunna betala tillbaka sedan. Vi såg det hela tiden som ett lån.

Anders Hagstedt är vd på Karlströms golv.

Foto: Felix Wedjesjö

Anders Hagstedt tror emellertid inte att alla mottagare av stödet har resonerat på det sättet.

– En del har nog sökt och använt sig av pengarna trots att de inte har permitterat några anställda, säger han.

Sådana misstankar har även Philip Sandeen, som äger och driver byggnadsställningsföretaget Höjdbolaget i Visby. Han säger sig också ha sparat det stöd som inte har använts på ett särskilt konto, för att undvika problem när återkravet på företaget slås fast. Något han tror inte gäller alla företagare.

– Det är nog många som har fuskat. En hel del lockades nog av det gick snabbt att få stöd beviljat. Och när det nu ska betalas tillbaka så finns pengarna inte kvar, säger Philip Sandeen.

Det problemet är inte särskilt aktuellt för Friskis och svettis i Visby. Föreningens bolag fick visserligen ett återkrav från Tillväxtverket, men det var i minsta laget. Av de cirka 240 000 kronor som bolaget tog emot i stöd krävde myndigheten nämligen bara tillbaka en enda krona.

– När vi fick beslutet om återkrav hade jag hjärtat i halsgropen. Men när vi sedan såg att det bara var en krona satt vi mest och fnissade åt det, säger Friskis och svettis verksamhetschef Frida Engström.

Frida Engström är verksamhetschef på Friskis och svettis i Visby. Hon säger sig ha blivit full i skratt när Tillväxtverkets återkrav visade sig vara på en krona.

Foto: Felix Wedjesjö

Hon tror att det nog kan vara en ekonomisk förlust för Tillväxtverket att kräva tillbaka en enda krona. Samtidigt så säger hon sig ha förståelse för att reglerna behöver följas.

– Och de besluten tas säkert automatiskt i deras system, säger hon.

I ett två sidor långt beslut från Tillväxtverket återkrävdes Friskis och svettis på en krona.

Foto: Felix Wedjesjö

Det antagandet stämmer, enligt Daniel Schale på Tillväxtverket. Återkraven beslutas automatiskt. Han berättar också att myndigheten faktiskt är skyldig att kräva även väldigt låga summor från företagen.

– Och de allra flesta företag betalar tillbaka även så små krav. Även om det säkert får dem att muttra lite över Myndighetssverige, säger Daniel Schale.