Lars Thomsson (C) Àr mycket kritisk till den handlÀggning som varit om en tredje elförbindelse.
En tredje elförbindelse mellan Gotland och fastlandet har diskuterats i mer Àn 15 Är. Svenska KraftnÀt var nÀra ett beslut 2015, men begÀrde i sista stund att fÄ fortsÀtta att utreda satsningen. NÀr frÄgan var utredd blev beskedet i maj 2017 en stor besvikelse för öns politiker. Svenska KraftnÀt kom fram till att en tredje kabel inte var samhÀllsekonomiskt lönsam och avbröt allt arbete.
â Det var ett bedrövligt beslut. Vi tappade ett stort antal Ă„r, sĂ€ger Lars Thomsson (C) som arbetat för att fĂ„ en tredje elkabel sedan 2007.
Han betraktar Svenska KraftnÀts handlÀggning under Ären som en skandal:
â Vi fick det första löftet om en ny elkabel redan 2009.
En tredje kabel var dock inte helt avskriven. Efter pĂ„tryckningar frĂ„n öns politiker gav regeringen 2020 Svenska KraftnĂ€t i uppdrag att bedöma hur Gotland pĂ„ kort och lĂ„ng sikt ska fĂ„ en âtrygg och sĂ€kerâ elförsörjning. Svenska KraftnĂ€t inledde med att göra behovsstudie, som visade att Gotland sannolikt skulle ha effektbrist 2030 om inte Ă„tgĂ€rder vidtogs.
Svenska KraftnÀt har fortsatt med att göra en systemstudie, som inte bara ska klarlÀgga Gotlands framtida elförsörjning, utan Àven ge en helhetsbild av produktion och nÀtförbindelser i sydöstra Sverige. I regleringsbrevet för 2023 fick Svenska KraftnÀt tid till den 1 oktober 2023 med utredningen, men den kommer att presenteras den 30 maj.
Gotland har haft elförsörjning frÄn fastlandet sedan 1954. Nuvarande tvÄ kablar anlades 1983 respektive 1987.
Det var behovet av att exportera öns vindkraftsel till fastlandet som startade diskussionen om en tredje elkabel. Efter det har överföringen via de tvÄ befintliga kablarna byggts om, sÄ att Àven de kan överföra el frÄn ön till fastlandet. Det var en bidragande orsak till Svenska KraftnÀts besked 2017. DÄ bedömde man Àven vindkraftens framtida utbyggnadsmöjligheter pÄ Gotland som begrÀnsade.
Nu Àr det frÀmsta argumentet för en kabel i stÀllet Gotlands behov av mer elkraft. NÀr Heidelberg Materials Sverige (tidigare Cementa) ska stÀlla om och göra produktionen i Slite fossilfri behövs mÀngder av el. Fabriken stÄr redan för cirka 30 procent av Gotlands elförbrukning. Efter omstÀllningen, dÄ 1,8 miljoner ton koldioxid ska fÄngas in Ärligen, vÀntas förbrukningen femdubblas.
â Heidelberg Materials behov av energi Ă€r vĂ€ldigt avgörande den hĂ€r gĂ„ngen, men elkabeln behövs Ă€ven för vindkraften. Det Ă€r mĂ„nga projekt pĂ„ gĂ„ng, sĂ€ger Lars Thomsson.
Under Almedalsveckan 2019 bedrev Region Gotland en kampanj för att uppmÀrksamma behovet av en tredje elkabel.
Vid Heidelberg Materials förvÀntar man sig ett klart besked frÄn Svenska KraftnÀt. Bolaget avser att investera upp emot tio miljarder kronor inom tre Är, och för att kunna fatta beslut behövs besked om elförsörjningen.
âVi mĂ„ste veta att det finns förutsĂ€ttningar för projektet och vilka spelregler som gĂ€ller. Vi vet ingetdera idag. Nu ser vi fram emot att Svenska kraftnĂ€t fattar beslut om en tydlig och vĂ€lförankrad tidplan som sĂ€kerstĂ€ller att den nya Gotlandsförbindelsen Ă€r pĂ„ plats innan 2030â, skriver Heidelberg Materials Sveriges vice vd Karin Comstedt Webb i en debattartikel.
Lars Thomsson tror inte att beskedet frÄn Svenska KraftnÀt blir lika dystert som 2017, men helt sÀker kÀnner han sig inte.
â Jag hoppas att vi fĂ„r beskedet att elkabeln kan vara pĂ„ plats till 2030, att den har tillrĂ€cklig kapacitet och att inte notan för investeringen hamnar pĂ„ gotlĂ€nningarna, sĂ€ger han.