Edvin och Arvid fick händerna fulla

Edvin och Arvid Svanborg har under hösten arbetat med att röja upp på Lars Jonssons mark vid Västergårde i Sundre. De har jobbat sig fram genom täta snår intill en stenvast. På andra sidan muren har jorden brukats, men här har marken varit orörd. Förra måndagen hade de stämt träff med Lars Jonsson just här. Medan de väntade på honom gick Edvin en sväng och då fick han syn på ett silvermynt på marken.
- Jag såg genast vad det var. Det var blankt och lyste där det låg på marken, berättar Edvin. Edvin rörde runt i jorden och hittade ytterligare några mynt. Då ropade han på Arvid.
Under de 20 minuter som det tog innan Lars Jonsson kom fram hade bröderna plockat fram 129 silvermynt. Alla låg mycket grunt, bara någon centimeter under jorden. När Lars kom till platsen ringde han till Länsmuséet och berättade om fyndet. Dagen därpå kom arkeologer ut till platsen tillsammans med numismatikern Kenneth Johnsson, som råkade vara på Gotland. Han kunde genast ge besked om att det yngsta av de mynt som de hittade var präglat i Samarkand på 950-talet.
- Då känner man verkligen historiens vingslag, säger Lars Jonsson.
Lars Jonsson och Edvin Svanborg ägnade ett par dagar i förra veckan åt att bistå arkeologen Leif Zerpe med utgrävningen av skatten. Utgrävningarna skedde under stort hemlighetsmakeri, man ville inte att hemligheten skulle sippra ut förrän merparten av skatten hade lyfts upp ur jorden, men när det var klart på fredagseftermiddagen ringde man runt till alla omkringboende och berättade om nyheten och igår morse var det visning. Alla Sundrebor utom en var på plats.

Rabbisarna kom först
Det är inte första gången som det har grävts runt i den här skattgömman. Rabbisar har bott mitt inne i skatten och härifrån strålar det ut flera hål som undersöktes noga under gårdagen. Förmodligen har rabbisarnas rumsterande gjort att det kärl som skatten bör ha förvarats i har förstörts, men så är det också deras sprättande som gjort att skatten kom upp i dagen.
- Precis så här gick det ju också till när man påträffade Stavars skatt, påminner länsantikvarie Majvor Östergren.
Hon, som är expert på vikingatida silverskatter, tycker att skatten i Sundre är att beteckna som en riktigt stor skatt. Den innehåller inte bara 1 150 arabiska silvermynt, utan också bitsilver, fem armringar och ett hängsmycke. Med en vikt på nästan tre kilo tillhör den de 25 största skatter som har påträffats på Gotland.
Numismatikern Kenneth Johnsson har listat de gotländska socknarna efter antalet påträffade silvermynt och med den nya skatten tog sig Sundre i ett slag från plats 54 till plats 33 på listan.

Speciell plats
Det som är intressant med skatten är också fyndplatsen. Den ligger på en höjd, just innan backen sluttar brant ner mot den slätt som sträcker sig ut mot havet.
- Det här är en väldigt speciell plats. Den är mycket vacker och det är som att det blir ett speciellt klimat på just den här sydvända sluttningen. Här skulle man gärna kunna bo, säger Lars Jonsson.
Majvor Östergren håller med. På vikingatiden kan det här mycket väl ha varit en plats med bebyggelse. Delar av markerna ut mot havet är myrmarker och det är inte omöjligt att det en gång låg en väl skyddad hamn just här.
Skattfyndet innebär att man kommer att undersöka omgivningarna och söka efter spår från gamla boplatser. Kanske kan dessa utgrävningar berätta varför skatten hamnade just här.
För Edvin Svanborgs del har skattfyndet inneburit att han fått en fingervisning om vad han ska göra i framtiden. Edvin studerar historia på distans och har funderat på att söka in på högskolans arkeologiprogram. Skattfyndet och utgrävningen förra veckan gav mersmak. Nu har han nästan bestämt sig:
- Att hitta skatten var som att få ett tecken, säger Edvin och ler.