Dyrt och krångligt med två vårddatasystem

I slutet på 1980-talet påbörjades datorisering i primärvården. För tio år sedan genomfördes en generell datorisering inom primärvården på Gotland. Problemet idag är att lasarettet använder ett datajournalsystem, Take Care, medan primärvården använder ett annat, Medidoc. Bakom systemen står en och samma ägare Profdoc.
- Det är oerhört svårt att få fram ett datasystem som är säkert, det är svårt att konstruera på grund av sjukvårdens komplexitet och sekretessregler,  säger Hans Brandström, primärvårdschef. 
Läkarna inom primärvården har tillgång till Take Care. Resultat från röntgen och EKG-undersökningar lagras i gemensamma databaser som kan ses av läkare inom såväl primärvård som lasarett.  Däremot kan läkare på lasarettet inte se laboratorieresultat, journaltexter och läkemedelslistor inom primärvården såvida dessa inte sänds som papperskopior eller anges i remisser. Enligt Hans Brandström uppstår det främst problem vid akuta fall då lasarettets läkare inte kan se, till exempel bedömningar och medicinering, som en läkare på en vårdcentral gjort.
Men källor till helagotland.se visar på hur läkare vid lasarettet i Visby inte kunnat se vad en distriktsläkare gjort för bedömning eller vilka prover som tagits för en vecka sedan trots att patienten kommit till honom via remiss.
Enligt Bo Magnusson, försörjningschef vid Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen, är datajournalsystem Take Care mer komplext med fler funktioner, medan Medidoc är mer anpassat för primärvård.
- Vi som jobbar här är inte precis stolta över att vi har två olika system men det är få ställen i landet där det är ett system. Det kan man tycka är förvånande men det var värre när vi hade pappersjournaler. Det har varit väldigt uppspjälkat historiskt sett. Det är uppenbart att hade vi haft en gemensam information hade det underlättat.
Med dagens system måste det ju ske, till exempel, dubbla laboratorietagningar på patienter?
- Ja, det förefaller troligt att det är så men jag vågar säga hur mycket eller lite. Ingen har gjort någon beräkning på det.
Bo Magnusson fortsätter:
- Det finns en nationell satsning på it-infrastruktur inom vård och omsorg med hundratals miljoner de närmaste åren, med start i år. Meningen är att se till att man kan överföra patientinformation mellan olika huvudmän, kliniker och mellan olika delar av landet. Som en del i det har det kommit en ny patientlag den 1 juli 2008 där man juridiskt sett möjliggör detta. Just nu jobbar man med att få tekniken att fungera.
- Jag pratade med en kollega på Praktikertjänst som berättade att de har ett 20-tal olika journalsystem beroende på var i landet man var och vilken historik det fanns när man tog över från det offentliga. Så det finns värre exempel, det är inte unikt dåligt på Gotland, om det är någon tröst i bedrövelsen. Vi har en ambition att få ihop det här under nästa år.
Hur mycket skulle kommunen spara genom att betala för enbart ett datasystem?
- 300 000 kronor per år.
Bo Magnusson fortsätter:
- Visst finns det risker med att inte ha information tillgänglig, att inte få en komplett bild av patienten. Det är ju inte heller så att patienten själv har det, man kan inte alltid fråga patienten.
Kan det ha lett till något dödsfall?
- Jag vill inte spekulera i det men har svårt att tro det.
- Vi hade ambitionen att införa Take Care i primärvården förra våren men det visade sig vara för krångligt. Inom primärvården ville de ha ett enklare och snabbare system med mindre knapptryckningar. Det är likadant nationellt. I Uppsala har man försökt införa gemensamma journalsystem men det visade sig innebära en orimlig arbetsbelastning. Användarvänligheten är en komponent i det här, det har också med patientsäkerhet att göra.
Nu avvaktar man resultatet från ett nytt pilotprojekt som pågår just nu i Norrtälje.
- Vi har haft videomöten några gånger och fått rapporter. Nu går de vidare och inför Take Care i primärvården där.
Så om det lyckas där så kan man använda dem som exempel, att de klarade det där?
- Precis. Vi ska bilda en införandegrupp som ska följa dem i Norrtälje och ta vara på deras erfarenheter. Det är rimligt att vi inom ett år skulle kunna införa ett patientjournalsystem på Gotland.
- Sedan så ska man veta att patienter som inte vill sprida sina uppgifter skall ges möjlighet att tacka nej och spärra informationen, det handlar om den personliga integriteten. När det nu blir privata vårdgivare så är det inte hur enkelt som helst tekniskt sett att dela journal med dem.
Så när man gör sitt vårdval så är det också en aspekt att ta hänsyn till?
- Egentligen. Men målsättningen är att de ska kunna komma in på samma datasystem om patienten medger det.