Runt 50 personer var under tisdagseftermiddagen i Levide bygdegård för att höra om Geabs planer kring den planerade kraftledningen som ska dras mellan Stenkumla och Näs. Frågorna var många och det markägarna oroas mest över är om det blir en luftburen kabel eller nedgrävd kabel.
– Kabeln kommer att susa precis bredvid oss. Den komma att bli runt 100 meter från oss. Vi har redan två kraftledningar i luften och en nedgrävd vid oss. Nu kan det komma att bli en tredje, säger Berndt Lagergren.
Hans fru Ulla-Britt Lagergren är orolig över hur strömfältet kan komma att påverka dem.
– Jag funderar på alla magnetfält och det här med elallergi. Vi vet ju inte hur vi reagerar på det här, säger hon.
På plats under samrådsmötet i Levide fanns LRF Konsult. De har funnits med på samtliga möten och kommer även vara med på torsdagens möte i Stenkumla.
– Det är inte många som är emot kabeln som sådan. Men de flesta vill att kabeln ska grävas ned. Det man är mest rädd för är buller och att man ska vara mitt i ett strömfält, säger Jan Thiele vid LRF Konsult.
Vad är din personliga åsikt i frågan?
–Jag har inget emot om kabeln skulle grävas ned. Men behovet av kabeln finns och den befintliga måste bytas ut. Frågan är om man är beredd att ta kostnaden när det blir dyrare att lägga ned kabeln, säger Jan Thiele.
Geabs elnätschef Björn Axelsson säger att det är stor skillnad mellan kostnaderna för en luftburen och nedgrävd kabel. Det skiljer så mycket som 270 miljoner kronor. Men Geab kommer i månadsskiftet juni-juli ta ett beslut om vilket alternativ som man bedömer som mest lämpligt.
– Det kostar 100 miljoner kronor för luftburen kabel och 370 miljoner kronor för kabel i marken. Det är kostnaden som talar emot kabel. Men det ger även en påverkan på marken, när den ska läggas ned. Det är den totala sammanvägningen som avgör vilket alternativ vi väljer, säger Björn Axelsson.
Han är dock noga med att påpeka att den ekonomiska aspekten inte ska få avgöra vilket alternativ det blir.
– Det är en samhällsfråga. Pengar ska inte avgöra den här frågan. Men om Geab har en kostnad, då innebär det i praktiken att kunderna har en kostnad. Det är ingen annan som kan betala det här, säger Björn Axelsson på frågan om det är möjligt att Geab kan få använda statliga medel.