Resterande 94 procent av automatlarmen hadlade, till exempel, om matlagning eller hantverksarbete. Varje falskt automatlarm kostar fem tusen kronor för den som äger larmet – förra året debiterade räddningstjänsten på Gotland regionen och företag cirka 100 000 kronor för falsklarm.
– Visst kan det tyckas vara problematiskt att det kostar mycket med utryckningar som görs i onödan, men det största problemet är att sådana utryckningar kan medföra en fördröjning på ett annat larm som faktiskt är akut, säger Kjell Lydänge, brandingenjör vid räddningstjänsten på Gotland, till GT.
Automatlarmen är känsliga för värme, ånga och rök. De reagerar lätt på andra saker än brand och behöver dessutom underhållas för att vara så säkra som möjligt.
– Många automatlarm som fortfarande används är av äldre modell och behöver därför ses om ofta. Nya, smartare modeller säger själva till när de behöver underhåll och lär sig av sina egna ”misstag”, men de kostar också mycket mer, säger han.
Läs hela artikeln i GT:s nätupplaga här »