Duktigs bästa tid

På sommaren har gotlandsrusset Duktig sin bästa tid på året. Men också den mest arbetsamma. Den fastlandsägda lilla svarta avelshingsten hemmahörandes i Örbyhus, står på Lojsta Hed tre månader om året.  Tillsammans med sina femtio ston.

Foto:

Gotland2007-07-12 01:06
-Det är otroligt många ston att betäcka, säger Birgitta Cramér.Hon har fött upp Duktig och tar hand om honom när han är på Gotland. -En vanlig hingst har ungefär fem ston om året, säger hon.Ingen vanlig hingst
Men Duktig är ingen "vanlig" hingst. Han är en av Sveriges absolut bästa. I fjol vann Duktig vandringspriset "Strömkannan" som bästa ponnyhingst i samtliga raser i sin årgång. I går stod han som segrare i ännu en tävling. Russutställningen i Stenkyrka bjöd på många vackra och rastypiska gotlandsruss, där Duktig vann klassen för fyra- till tolvåriga godkända hingstar. Birgitta Cramér är uppfödare och bor vid Lojsta hed. Som ordförande i föreningen Gotlandsruss är hon en av arrangörerna till årets utställning. Hon har nio hästar hemma i stallet och ett par av dem är dräktiga med just Duktig.91 hästar
Gårdagens russutställning hölls på Mix ranch i Stenkyrka. Solen sken äntligen efter ett antal dagars frånvaro och många, såväl tvåbenta som fyrbenta, hade hittat dit. 91 hästar fanns med under dagen och allt från föl till tävlingsmeriterade travruss var anmälda.Birgitta Cramér berättar att russen som regel är mer lätthanterliga om de körts eller ridits, men att många av hästarna är så unga att de inte är inkörda eller inridna än. På utställningen hördes gnägg och gnägg tillbaka. Uppspelta och välryktade, små men fulla av energi. När en russhingst ska gå på utställning och träffa nittio andra hingstar och ston så kan det lite hetsigt.-Du får komma och ta honom nu alltså! ropar en svettig och trött dotter till sin far, och skickar över tyglar och piska. Fantastisk häst
Birgitta Cramér tycker att hon har en fantastisk häst. Tillsammans med hennes andra hästar står Duktig bakom stängsel utan el, i vad som skulle kunna kallas för små hagar. Men det är mest för de andra deltagarnas skull som Birgitta har hästarna inhägnade vid utställningar och premieringar.-Våra hästar går ingenstans, skulle de ströva bort en bit så ropar vi bara på dem så kommer de, säger hon.-Jag betäcker Duktig med grimman som enda handtag, han är så välhanterad och trevlig. Han stiger inte på stoet förrän jag säger varsågod, säger hon. Sista sommaren
Det är andra året Duktig står på russheden i Lojsta och han har hunnit få 25 uppfödda avkommor hittills. Men detta blir hans sista sommar på Gotland.-Hingstarna får inte vara där längre än en viss tid. Detta är för att inte riskera inavel, förklarar Birgitta Cramér.
Gotlandsrusset är Sveriges enda inhemska ponnyras, och den enda svenska hästras som hållits någorlunda ren från främmande blod. Man har funnit rester av småväxta hästar i grottan Stora Förvar på Stora Karlsö, som daterats till ca 3 000 år f kr, dvs yngre stenåldern, men det förekommer även spår av dessa hästar i lämningar från äldre stenåldern. Mycket tyder på att dessa hästar kan vara förfäder till nutidens russ. Russ, som är det gotländska ordet för häst, kallas oftast bagge, eller skogsbagge på Gotland. Numera är rasens officiella namn Gotlandsruss, för att på så sätt förtydliga dess härkomst. Russet har sedan urminnes tider strövat fritt i skogarna på Gotland. De fick livnära sig på vad som fanns, vilket även innebar att de gjorde en del skada på växtligheten och ibland stal de ur böndernas foderlador. Dessa hårda villkor ligger till grund för den härdighet och självbevarelsedrift som man även finner hos dagens russ. De djur som behövdes i jordbruket, eller som transportmedel, fångades in och tämjdes, övriga fick gå kvar på skogen. Källa: Svenska Russavelsföreningen
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om