Dubbla budskap om fågelviruset
Varför uppmanar myndigheterna till lugn och besinning samtidigt som de ger direktiv om rigorösa skyddsbestämmelser med anledning av fågelinfluensan?Dessa och andra frågor har samlats på hög sedan fågelviruslarmet kom och vi sökte efter svaren.
Å ena sidan ombeds man leva precis som vanligt, det finns ingen anledning till panik.
Å andra sidan ser man bilder på dem som arbetar med att samla in döda fåglar och de är klädda i dräkter som för tanken till ett kärnkraftshaveri.
Fågelinfluensan är naturligtvis mycket allvarlig.
För fåglar. Än så länge har viruset i världen konstaterats mest hos sjölevande fåglar samt tamfjäderfä.
Men eftersom inget vet mer än att det finns en möjlighet att viruset kan mutera så att det även drabbar människor och sprids mellan oss, har myndigheterna inget annat alternativ än att ta det säkra före det osäkra.
Och det känns på något vis tryggt, mitt i allt det otrygga, för de flesta.
Skyddsåtgärder
- Det är de som hanterar döda fåglar som måste vara särskilt försiktiga, även om risken att bli smittad även då är liten, förklarar Oskar Kullingsjö, biolog på länsstyrelsen, som är den vi blir kopplade till när vi ringer länsstyrelsens "upplysningsnummer" med anledning av fågelinfluensan.
- Främst är skyddsåtgärderna till för att smittan inte ska spridas till tamfåglar, markerar han.
n Många påminner om att det är vanligt att man hittar döda fåglar så här års och att influensan kan ha funnits länge, bara det att man aldrig testat för den förut?
- Den här tiden är det inte ovanligt att man hittar döda fåglar, de kan dö av matbrist eller för att de fryser ihjäl. De kan också vara sjuka i mildare former av "vanlig" influensa och vara så nedsatta att det tillsammans med matbristen gör att de dör.
Risken för spridning minskar
n Men hur kan man då veta att det är influensan de har dött av, ett positivt test kan ju också betyda att de är bärare av viruset men har dött av andra orsaker?
- Ja, helt säker kan man ju inte veta, men sannolikheten att det är viruset är ganska stor om det finns i fågelns kropp.
n Det sägs att spridningen av viruset kommer att "klinga av" fram emot sommaren och därmed inte utgöra något hot för exempelvis turistsäsongen. Hur kan man veta det?
- För att smittan sprids där stora mängder fåglar samlas. Snart sprider fåglarna ut sig och då minskar också risken för smitta, de som är smittade dör men risken att sprida viruset vidare minskar markant.
n Hur påverkar viruset olika arter och bestånd?
- Det är svårt att veta men lite orolig har man anledning att vara för arter som redan i dag är hotade, till exempel rovfåglar som havsörn. En del gäss och andra änder är också utsatta. Den fågelart som drabbats mest hittills är viggen och där kan man väl räkna med en viss nedgång men något hot mot arten finns inte.
n Vilka flyttfåglar är aktuella just nu?
- Tofsvipan och lärka kommer nu men är inte i farozonen för fågelinfluensa. Ganska snart kommer änder och gäss.
Så jobbar vi med nyheter