Djurägare går mot en tuff vinter
Gotländska lantbrukare måste antingen importera foder eller slakta ut djur.
få en helhetsbild över läget.
Och det ser verkligen inte bra ut: Gotländska lantbrukare måste antingen importera foder eller slakta ut djur och Gotlands Lantmän har bara tagit emot hälften så mycket spannmål som normalt.
- 2006 är ett år som man kommer att minnas, summerar
Stefan Nypelius på LRF-konsult.Höstrapsen klarade sig hyfsat. Höstkornet likaså. Men alla de grödor som skulle skördas på sensommaren tog rejält stryk i torkan.
- Spannmålen mognade inte, den torkade ihjäl, konstaterar Arne Nyroth som är ansvarar för växtodling på Gotlands Lantmän.
Lantmännen i Klinte har fram till nu tagit emot 18 000 ton spannmål, vilket bara är hälften av vad som är normalt. Och den spannmål som kommer in duger inte som brödsäd:
- Det är bara skal, det finns ingenting att mala på. För att vete ska klassificeras som brödsäd ska en liter väga minst 740 gram. Vi får in vete som bara väger 640 gram per liter, berättar Arne Nyroth.
Om man ska söka efter någonting positivt i läget är väl det att priserna på spannmål kommer att bli högre än normalt. Och avgifterna för torkning blir mycket marginella. Spannmålet var ju i det närmaste torrt redan när det kom in.
Behåller hemma i ladorna
Att Lantmännen bara har fått in hälften så mycket spannmål som normalt betyder inte att skörden har blivit riktigt så liten. Djurägarna väljer att behålla mer spannmål i de egna ladorna än normalt eftersom man ser att det kommer att bli brist på foder. Men Stig Pettersson på LRF som har försökt få överblick över det totala skörderesultatet räknar med att spannmålsskörden ligger mellan 30 och 35 procent under normalåret.
- Men det varierar ganska mycket över ön. På sina håll fick man rejäla åskregn i hyfsad tid och det har hjälpt upp skörderesultatet en hel del.
Stig Pettersson konstaterar att vallskörden ligger ungefär 25 procent under normalskörden. Förstaskörden och tredjeskörden blev nästan normalstora, men andraskörden blev det inte mycket med. Det här kommer sammantaget att innebära att djurärgarna går mot en tuff vinter.
- Det innebär att djurägarna får köpa in spannmål och det blir naturligtvis en merkostnad och jag är inte heller säker på att det kommer att finnas svenskt djurfoder så att det räcker, säger Stig Pettersson.
Goda råd
"Se om ditt hus och gör det nu", lyder rådet till gotländska djurhållare från Stefan Nypelius som är affärsrådgivare på LRF-konsult. Det foder som man måste köpa in kommer att bli dyrt, särskilt om man väntar.
- Det kommer inte att vara lätt att få tag i foder på nyåret och då blir det dessutom ännu dyrare, säger Stefan Nypelius och fortsätter:
- Titta på ersättningsfoder och ta till vara allt som går att använda. Blast från betor, halm och vall från mark som har legat i träda kan användas i en del former av djurhållning. Spara ensilage till mjölkkor och djur som står på tillväxt och ta gärna kontakt med en foderrådgivare, lyder Stefan Nypelius råd.
Om man inte har foder så att det räcker, då kan det vara en god idé att slakta av djur redan nu, även om det i sig också innebär en förlust, menar Stefan Nypelius.
Stefan Nypelius gissar att det kommer att bli nollresultat i väldigt många lantbruksföretag i år. För de allra flesta blir det ett riktigt dåligt år.
- Sett till skörd och avkastning verkar vara ett av de allra sämsta åren som folk har varit med om. Det är ett år som man kommer att komma ihåg och prata om i mer än ett mannaminne, säger han.
Men har det gotländska lantbruket de marginaler som krävs för att klara ett så dåligt skördeår?
- Självklart kommer det att vara någon som inte inte klarar detta. Ett dåligt år kan innebära att man avvecklar. Inom lantbruket arbetar man med mycket mindre marginaler i dag än för tio år sedan. Förr kunde man ha tio hektar vall för mycket "i fall att". Nu kör man för fullt.
- Men det vanliga är ändå att det finns en långsiktighet i företaget. Folk kommer att utöka sina korta krediter för att låna till foder. Det är få förunnat att ha så mycket pengar sparade att man klarar sig ur den här problematiken på egen hand, summerar Stefan Nypelius.
Så jobbar vi med nyheter