Detektivarbete för att finna öns skyddsvärda alléer
De är ofta omkring 300 år gamla.De är karakteristiska, inte sällan hamlade, inslag i den gotländska landskapsbilden.De hyser rödlistade djur- och växtarter och de är i sig självt hotade.Nu inventeras för allra första gången öns hundratals alléer utmed de enskilda vägarna.
Uppdraget består av en viss del pappersarbete, men mestadels av tid ute "på fältet".
Sedan i april har Björke socken slutförts och nu inventeras lika allétäta Roma.
Hur går du till väga, åker du runt på måfå eller har du något underlag?
- Jag tittar på svartvita flygfoton över Gotland. Om något ser ut som en allé markerar jag den på en karta och åker dit, så försöker jag undersöka andra enskilda vägar i närheten.
Unika boplatser
Mer specifikt, vad är det för alléer du letar efter?
- Alla alléer på enskilda vägar. Vi behöver dokumentera hur många de är, var de finns, vad de består av för trädslag, hur gamla de är, hur mycket hål det är i dem och om de behöver skötas om på något särskilt sätt.
Varför är det så viktigt att bevara alléerna?
- Träden i alléerna är ganska gamla - de äldsta kan vara 300 år - och många av de djurarter som tidigare bodde ute i skogsmarkerna flyttade, när man avverkade på 1800- och 1900-talen, ut till alléerna.
Vad definieras som allé?
- Enligt biotopskyddet är det lövträd som planterats i en enkel eller dubbel rad, med minst fem träd. Det gör att det blir ganska många.
Har du någon aning om hur många enskilda alléer det kan finnas på Gotland?
- Det har uppskattats att det finns omkring 220 vid allmän väg. Jag kan tänka mig att det finns ungefär lika många vid enskilda vägar.
Hur många kan det ha funnits på Gotland, före de bredare vägarnas och många bilarnas tidevarv?
- Oj, det kan jag inte ens gissa! Många...
Vad gick vi miste om när de kapades?
- Stora natur- och kulturvärden, spår av vad som fanns förr, så har det blivit svårare för många rödlistade arter, främst insekter, fåglar och lavar.
Något som kännetecknar gotländska alléer är att de väldigt ofta är hamlade, eller klappade, som man brukar säga på Gotland.
Varför gör man så?
- Förr för att få foder till djuren, nu för att få fin form på träden och för den kulturella traditionen. Det finns också ett säkerhetsperspektiv, om det finns stora tunga grenar som kan trilla ner.
Det är en av många saker Ingunn Tryggvadotter noterar under sin inventering.
Hotande sjuka
En annan är almsjukans utbredning på ön. Än så länge är den förhållandevis begränsad, men den kan komma att bli ett betydande hot mot de gotländska och almrika alléernas framtid.
Under 1980- och 90-talet skövlade sjukan delar av Skånes urgamla alléer. Där pågår nu ett samverkansprojekt mellan länsstyrelsen och Vägverket, för att skydda och återställa drabbade natur- och kulturmiljöer.
Så jobbar vi med nyheter