"Det var Tjernobyl som väckte mig politiskt"
Tjernobylkatastrofen våren 1986 blev något av en miljöpolitisk väckarklocka för Harriet Lihnell i Eksta.Och det var Åsa Domeijs inträde på den rikspolitiska scenen valrörelsen 1988 som fick henne att ta steget in i partipolitiken.
Klintetraktens miljögrupp drog igång och miljöfrågorna kom att bli mer och mer centrala för Harrieth Lihnell.
- När jag sen i valrörelsen -88 såg Åsa Domeij tala för miljöpartiet på tv bestämde jag mig för att gå med där och jobba partipolitiskt, berättar hon.
Och det har hon gjort sedan dess. Arbetat politiskt för miljöpartiet på Gotland.
Hon har suttit i nämnder och styrelser och hon har jobbat på partiexpeditionen, bland annat som ombudsman. I kommunfullmäktige satt hon omväxlande som ordinarie och suppleant alla år från -88 till -02. Men vid förra valet valde hon att stiga åt sidan.
Varför?
- Det hade helt enkelt blivit litet för mycket miljöpartiet i mitt liv. Jag var anställd som ombudsman, så hela dagarna var politik och på kvällarna var det möten och sen uppdrag i nämnder och kommunfullmäktige. Det blev helt enkelt för mycket och jag kände att jag var tvungen att backa litet. Jag behövde återhämta mig, vara hemma ett tag och få överblick igen.
Men nu är du tillbaka. Du står som fjärde namn på kommunlistan och hoppas på en plats i kommunfullmäktige?
- Ja, det gör jag. Efter de här åren har jag kommit att sakna fullmäktigearbetet. Det ger så mycket information och man får ett brett kontaktnät. Det ska bli roligt att ta ett större ansvar igen.
När du började i politiken var det dina barns framtid du tänkte på. Vad är det nu som driver dig?
- Nu handlar det om barnbarnen. Jag har glädjen att ha barnbarn i min närhet här på Gotland och det var deras närvaro som fick mig att bestämma mig för att vara kvar i politiken ett tag till. Jag vill vara med och städa litet så att dom kan få det bättre när de växer upp.
Vilka frågor tänker du främst på då?
- Energi- och klimatfrågorna i första hand. Jag vill vara med och jobba med energiomställningen, som är nödvändig men där man också måste ta hänsyn till landsbygden och de behov människor har där för sin överlevnad. Jordbrukets fortsatta överlevnad och hållbarhet är oerhört viktigt, liksom människors möjlighet att leva och bo på landsbygden.
Bilismen, hur ser du på den?
- Bilen är ett måste för oss på landet. Du måste ha bil för att kunna handla din mat, för att delta i möten och skjutsa dina barn till aktiviteter. Som jag ser det måste samhället kompensera glesbygdsborna för de höga kostnaderna under en övergångsperiod. Tills energiomställningen är genomförd och vi kan köta med andra bränslen.
Men du vill inte sänka bensinpriset?
- Nej, jag tror det måste vara dyrt för att vi ska gå mot något annat. Men som jag sa, vi som inte har något alternativ måste kompenseras för de höga kostnaderna.
Hur går det i valet?
- Det är väldigt svårt att veta... Det ser ju inte så bra ut för Persson, men jag tror att de gröna har en ganska stabil position.
Ålder: 57 år
Yrke: småföretagare, driver antikaffär ihop med maken
Familj: maken Torgny och fyra vuxna söner sen tidigare samt barnbarn
Bor: i Eksta
Partipolitiskt aktiv sedan: valet 1988
Yrke: småföretagare, driver antikaffär ihop med maken
Familj: maken Torgny och fyra vuxna söner sen tidigare samt barnbarn
Bor: i Eksta
Partipolitiskt aktiv sedan: valet 1988
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!